Matspjälkningssystemet — Transcript

Hej och välkomna till den här föreläsningen om matspjälkningssystemet och hur kroppen upptar näring.

Matspjälkningssystemet börjar i munnen och avslutas i ändtarmen. Det tar oftast mellan 12 och 24 timmar och passerar en mängd organ medan näringen upptas av blodet och transporteras till kroppens olika celler.

Och vi ska gå igenom hela systemet och följa matens väg från munnen hela vägen ut genom ändtarmen.

I munnen sker först och främst en mekanisk sönderdelning med hjälp av tänderna. Födan blandas också med saliv från spottkörtlarna och saliv innehåller enzymer som påbörjar den kemiska sönderdelningen av maten, alltså att bryta ner molekylerna i mindre bitar.

Saliven fungerar också som smörjmedel för att maten lättare ska kunna sväljas.

Tungan, som är en muskel, för maten bakåt i munnen mot svalget.

Och där aktiveras en sväljreflex som innebär att struplocket, som är här, här nere, stänger till mot luftstrupen.

Och maten åker ner i matstrupen, den går här bakom.

Och där finns det muskler som sen pressar maten neråt.

De här musklerna är extremt effektiva, det är faktiskt möjligt att till exempel dricka vatten medans man står på huvudet.

Omedelbart när maten har passerat så öppnas struplocket igen.

Och det är en skyddsmekanism för att man inte ska sätta i halsen, det vill säga att mat ska åka ner i luftstrupen.

Men vi behöver ju öppna igen så att vi kan andas.

Men den här funktionen innebär att det inte är möjligt att svälja och andas samtidigt.

Genom matstrupen så förs maten ner till magsäcken.

I magsäcken släpps maten in genom den övre magmunnen.

Starka muskler håller ingången till magsäcken stängd och öppnas i princip bara när mat ska ner i magsäcken.

Den övre magmunnen kan i vissa fall öppnas för att skicka upp maginnehåll tillbaka genom matstrupen och det här kallar vi då för sura uppstötningar eller kräkningar.

I magsäcken så produceras magsaft som innehåller framförallt saltsyra och enzymet pepsin.

Saltsyra dödar bakterier och enzym är proteiner som sönderdelar näringsämnena i mindre molekyler.

Det kallas att det spjälkar näringsämnena.

Och just enzymet pepsin spjälkar framförallt proteiner.

I magsäckens väggar så finns det också muskler som knådar maten och ser till att den blandas ordentligt med magsaften.

Födan transporteras sedan ut lite i taget genom den nedre magmunnen och sen vidare ut i tarmsystemet.

Första delen av tarmarna kallas tolvfingertarmen eftersom den är ungefär lika lång som tolv fingrar i bredd.

I tolvfingertarmen blandas födan med galla från gallblåsan och bukspott från bukspottkörteln.

Gallan tillverkas egentligen i levern, men den lagras i gallblåsan.

Och galla har som funktion att dela upp fett i mycket små bitar.

Namnet galla kanske ni känner igen från så kallad galltvål som man kan använda för att ta bort fettfläckar på kläder.

Bukspott innehåller en mängd olika enzymer vars uppgift är att sönderdela maten.

Bukspottet är också lite basiskt och det är ju för att neutralisera saltsyran som kom från magsäcken så att inte tarmarna sen skadas.

Efter tolvfingertarmen så kommer tunntarmen.

Som är cirka fem meter lång.

Här fortsätter födan att sönderdelas till sina minsta beståndsdelar som sen kan upptas och transporteras ut i blodomloppet.

Även en del vatten upptas, men födan är fortfarande väldigt flytande när den transporteras genom tunntarmen.

Tunntarmens insida är veckad och täckt med så kallade tarmludd.

Inuti tarmludden finns små blodkärl.

Och tarmluddens yttre celler upptar näringsämnen och transporterar dem in i blodkärlen.

Blodomloppet för sen runt alla näringsämnen till kroppens olika delar.

Den här veckningen på tarmens insida gör att ytan blir väldigt stor, ungefär 250 kvadratmeter.

Och det gör att näringsupptagningen blir mycket effektiv.

Om tarmluddet skadas så försvåras såklart näringsupptagningen.

Det är det som händer vid så kallad glutenintolerans som innebär att kroppens eget immunförsvar reagerar mot proteinet gluten som finns i bland annat vete.

Och tunntarmen blir då inflammerad och tarmluddet förstörs så som det ser ut här på bilden.

Tunntarmen övergår sen i den cirka en och en halv meter långa tjocktarmen.

Precis i gränsen mellan tunntarm och tjocktarm finns en så kallade blindtarmen som har ett bihang, appendix.

Det här bihanget kan ibland bli inflammerat och behöver opereras bort.

Det kallar man blindtarmsinflammation även om det inte är hela blindtarmen som är inflammerad.

I tjocktarmen så upptas det mesta av vattnet från födan så att det blir en trög massa.

I tjocktarmen lever också en mängd bakterier.

De lever på de rester i maten som vi inte själva kan tillgodogöra oss, bland annat cellulosa.

I gengäld så tillverkar vissa av de här bakterierna bland annat K-vitamin och andra viktiga ämnen åt oss som vi inte kan tillverka själva.

Eftersom det här är gynnsamt för både oss och för bakterierna att vi lever tillsammans på det här sättet så kallas det att vi lever i symbios.

Det som nu är avföring kommer slutligen till ändtarmen där det stannar i väntan på att tillsammans med andra slagprodukter från kroppen får bli utstämt ur systemet genom analöppningen.

Analöppningen styrs av en inre och en yttre ringmuskel som sköter öppning och stängning.

Jag hoppas nu att ni har fått en förståelse för hur matspjälkningssystemets uppbyggnad är och hur näringen upptas.