Speaker A
I min förra videogenomgång tittade vi på rotens anatomi och hur den hjälper växten att ta upp vatten.
En genomgång av stammen och transporten i växter, med fokus på xylem och floem och deras funktioner i vatten- och sockerrörelse.
Key Takeaways
- Xylem och floem är avgörande för växtens transport av vatten och näringsämnen.
- Xylemet transporterar vatten uppåt medan floemet kan transportera socker både uppåt och nedåt.
- Transporten i floemet regleras av sockerkoncentration och vattenpotential.
- Årstidsvariationer påverkar transportens riktning och intensitet i floemet.
- Följeceller spelar en viktig roll i underhållet och funktionen av floemet.
What the video covers
- Stammen innehåller två transportsystem: xylem (veddel) och floem (sildel).
- Xylemet transporterar vatten och närsalter enkelriktat från rot till blad.
- Floemet transporterar socker och organiska ämnen dubbelriktat i växten.
- Xylemet består av trakeider och kärlelement som bildar långa rör för vattenflöde.
- Floemet består av silrörsceller och följeceller som samarbetar för sockerrörelse.
- Transporten i xylemet drivs av rottryck och transpiration från bladen.
- Sockerkoncentration och vattenpotential styr transporten i floemet.
- Transportens riktning i floemet varierar med årstiden för att stödja växtens behov.
- Under våren transporteras stärkelse från roten som glukos till nya skott och blad.
- På vintern sker nästan ingen transport på grund av kalla temperaturer.
Chapters
- 00:00Introduktion och översikt över rotens och stammens funktion
- 00:18Nerladdningsbar pdf och översikt av kärlbuntar i stammen
- 00:41Detaljerad genomgång av xylemets struktur och funktion
- 01:44Floemets struktur och skillnader mot xylemet
- 02:38Trakeider och kärlelement i xylemet
- 03:45Floemets silrörsceller och följeceller
- 05:03Transportmekanismer i xylem och floem
- 06:18Årstidsvariationer i transport och växtens behov
Full Transcript — Download SRT & Markdown
Speaker A
Vattnet färdas sedan upp i och genom stammen, och det är det vi ska ta och kolla på nu.
Speaker A
Innan vi går vidare ska jag bara nämna att jag har gjort en pdf-fil med lite bilder som du kan ladda ner.
Speaker A
I dem kan du fylla i namnen allteftersom du följer med i den här videogenomgången. Nerladdningslänk hittar du i beskrivningen!
Speaker A
I stammen – och faktiskt i hela växten – har vi två transportsystem, som jag redan har nämnt i några olika videogenomgångar.
Speaker A
Den här mikroskopbilden visar ett tvärsnitt av stammen på en så kallad pipranka, som är en tvåhjärtbladig växt.
Speaker A
Vi ska zooma in och titta extra noga på de här strukturerna, som nästan liknar ”gubbahuven”, som man skulle säga på skånska (eller ”gubbhuvuden” på svenska).
Speaker A
I själva verket är det buntar med kärl – floem och xylem – vilket vanligtvis helt enkelt kallas för ”kärlbuntar”.
Speaker A
De tunna kärlen i kärlbuntarna hör till floemet och de lite grövre kärlen här hör till xylemet.
Speaker A
Xylemet heter på svenska ”veddel”, men jag trivs bättre med det vetenskapliga namnet. Det består av döda celler där cellväggen har förstärkts med ett ämne som kallas lignin.
Speaker A
Xylemet transporterar vatten och närsalter, men det gör det bara på ett håll: enkelriktat, från roten via stammen och ut i bladen.
Speaker A
Floemet, eller ”sildelen”, som det också kallas, består däremot huvudsakligen av levande celler. I det transporteras socker plus andra organiska föreningar, lösta i vatten.
Speaker A
Till skillnad från xylemet är transporten i floemet dubbelriktad, det vill säga den kan ske både uppåt och neråt i växten.
Speaker A
Nu kommer vi till den första bilden i pdf-filen som du förhoppningsvis har laddat ner och skrivit ut.
Speaker A
Den föreställer ett tvärsnitt av xylemet i en växt. Vi skriver att i barrträd består xylemet endast av långsmala rör som kallas för trakeider.
Speaker A
Här är två trakeider i bilden. Trakeiderna är långsmala och överlappar varandra. Där de överlappar varandra – här i bilden – finns det porer, som gör att vatten (eller egentligen cytoplasma, alltså cellvätska) kan färdas fritt mellan trakeiderna.
Speaker A
I lövträd finns det både trakeider och en typ av rymligare kärl som kallas för kärlelement.
Speaker A
Det som är här till höger här ska föreställa ett kärlelement. Nu tar vi och antecknar lite om trakeiderna också! Trakeider är alltså långa, spolformade celler som överlappar varandra.
Speaker A
Vid överlappningarna är det porer i cellväggarna, vilket gör att trakeiderna i princip bildar ett enda långt rör.
Speaker A
Nu går vi tillbaka till bilden av xylemet och fyller i att vi har cellvägg här mellan kärlelementen och trakeiderna.
Speaker A
På sina ställen finns det porer mellan kärlelementen och trakeiderna också. Här i kärlelementet finns det också något som kallas för en perforerad platta.
Speaker A
Den gör att det liksom blir fritt blåst mellan kärlelementen här – och även kärlelementen bildar på det här sättet långa, långa rör i växten.
Speaker A
Vi antecknar att kärlelementen är kortare, tjockare och rymligare än trakeiderna. Det finns porer i cellväggen på dem, som leder in till trakeider eller andra kärlelement.
Speaker A
De är avgränsade upptill och nertill av perforerade plattor, som gör att kärlelementen får en gemensam cytoplasma.
Speaker A
På det här sättet hänger kärlelementen samman i ett enda långt rör från rot till topp. (I princip, i alla fall.) Så får vi ju kika lite på floemet också, alltså sildelen. Även den här bilden har du i din pdf-utskrift.
Speaker A
Transporten i floemet sker i sådana här så kallade silrörsceller. De betraktas som levande, men cellkärna och organeller är tillbakabildade.
Speaker A
Mellan silrörscellerna sitter det en så kallad silplatta, som gör att silrörscellerna också delar på samma cytoplasma, alltså cellvätska. Ett enda långt rör här också, alltså.
Speaker A
Den största funktionella skillnaden mellan floemet och xylemet hittar vi annars här, i följecellerna. Här har jag markerat också cellkärna och vakuol, så att du ska förstå vad som visas i bilden.
Speaker A
Mellan följecellerna och silrörscellerna sitter det plasmodesmer, som vätska och andra ämnen kan färdas genom.
Speaker A
Följecellerna är troligen celler som sköter underhållet av floemet, men har andra funktioner också. Du ska få se, för nu har det blivit dags att rita!
Speaker A
Vi tar och ritar upp några silrörsceller med följeceller och silplattor emellan på det här sättet.
Speaker A
För säkerhets skull skriver jag också här borta att det handlar om floemet, och alldeles strax ska vi rita lite xylem här också till vänster.
Speaker A
Så ritar jag in två celler till, en som är en sockerkälla i bladet – där sker ju fotosyntesen, och det bildas glukos – och en där sockret förbrukas, nämligen i roten där det omvandlas till stärkelse.
Speaker A
Och så ritar jag in en hög orangea prickar här också som ska föreställa sockermolekyler.
Speaker A
Nu ska vi se hur det går till när de transporteras ner i roten! I följecellernas membran sitter det proteiner som pumpar över sockret in i floemet.
Speaker A
Nu tar vi och ritar upp det där xylemet som jag utlovade. Vi har några kärlelement här, med lite perforerade plattor också.
Speaker A
Vattnet stiger hela tiden uppåt i xylemet, dels beroende på rottrycket som jag redan har pratat om, och dels beroende på avdunstningen eller transpirationen från bladen.
Speaker A
Det kan gå så fort som 45 meter per timme, vilket gör att ett stort träd kan dricka några hundra liter vatten – varje timme.
Speaker A
I alla fall, det gör att högt här uppe är vattenpotentialen i xylemet större än i floemet.
Speaker A
Vattnet diffunderar därför över till floemet här uppe. Längre ner i floemet sjunker sockerkoncentrationen. Det beror till stor del på att sockret förbrukas, som jag sade, nere i roten.
Speaker A
Där flödar sockret istället in i roten, antingen till följd av diffusion eller aktiv transport på det här sättet.
Speaker A
Då händer det märkliga att vattenpotentialen blir högre i floemet istället för i xylemet, och vatten diffunderar över på det här sättet.
Speaker A
Eftersom vi tömmer ut vatten här nere i floemet får detta till följd att vattenlösningen med socker här i floemet faktiskt rinner neråt – ungefär med en hastighet på ½–1½ meter per timme.
Speaker A
Så med hjälp av till exempel olika sockerkoncentrationer och vattenpotentialer kan växten transportera socker till olika delar av växten.
Speaker A
Vi skriver lite till det också, så att det sätter sig ordentligt. Följecellerna pumpar in socker i silrörscellerna i floemet, vilket gör att vatten diffunderar in från xylemet.
Speaker A
I roten förbrukas sockret, vilket gör att vattenpotentialen i floemet stiger, och vatten istället diffunderar över till xylemet.
Speaker A
Xylemet transporterar vattnet uppåt tack vare rottrycket och bladens avdunstning, och högt där uppe blir vattenpotentialen i xylemet till slut så hög att det diffunderar över till floemet igen.
Speaker A
Vilket håll transporten i floemet sker på beror till stor del på årstiden. På våren är det viktigt att de nya bladen spänns ut och att växten skjuter nya skott.
Speaker A
Det sker genom att stärkelse som lagrats i rotsystemet omvandlas till glukos igen och transporteras ut till skott och blad.
Speaker A
Glukosen pumpas som sagt ut i bladen, och med glukosen diffunderar vatten ut i bladen, som spänns ut.
Speaker A
Och energin i glukosen används också till att skjuta nya skott. På sommaren bildas det en massa socker i fotosyntesen.
Speaker A
Den behöver transporteras till ytterligare skott som växten skjuter och till frukter som ska sättas.
Speaker A
På sensommaren och hösten är det sedan åter dags för sockret att transporteras neråt till rotsystemet.
Speaker A
Där sätts glukosenheterna samman till stärkelse, som växten behöver till nästa vår. På vintern sker det dock nästan ingen transport alls, eftersom det är för kallt.
Topics:stamxylemfloemväxttransporttrakeiderkärlelementsilrörscellerväxtanatomivattenpotentialtranspiration
