Speaker A
Jag ska nu läsa sammanfattningen för texten "Finns det något jobbigare" som är skriven av Jan Berglind.
Diskussion om teknik och generationers relationer samt skönhetsideal och deras påverkan i samhället.
Key Takeaways
- Teknik skapar både utmaningar och möjligheter i relationen mellan generationer.
- Ungdomar behöver frihet och privatliv för att utveckla självständighet.
- Skönhetsideal är kulturellt betingade och påverkar människors självkänsla och sociala status.
- Reklam och sociala normer förstärker ofta orealistiska ideal.
- Det är viktigt att förstå och reflektera över hur ideal påverkar individers beteende och självbild.
What the video covers
- Sammanfattning av Jan Berglinds serieruta om äldre generationers användning av teknik och sociala medier.
- Diskussion om vikten av att ungdomar får utrymme och frihet utan ständig vuxenkontroll.
- Tonåringars perspektiv på integritet och självständighet i relation till föräldrars övervakning.
- Reflektion kring vuxnas roll i ungdomars liv och behovet av balans mellan kontroll och frihet.
- Analys av skönhetsideal i Indien med fokus på ljus hud som ett ideal kopplat till det gamla kastsystemet.
- Jämförelse mellan strävan efter ljus hud i Indien och solbränd hud i västvärlden.
- Diskussion om hur skönhetsideal påverkar människors självbild och sociala status.
- Betydelsen av reklam och kändisar i spridningen av skönhetsideal.
- Reflektion kring människors missnöje med sitt utseende och strävan efter förändring.
- Övergripande frågor om sociala normer, identitet och hur ideal formas och påverkar individer.
Chapters
- 00:00Sammanfattning av Jan Berglinds serieruta om teknik och generationer
- 01:52Tonåringars perspektiv på integritet och vuxenkontroll
- 04:48Diskussion om vuxenkoll och ungdomars frihet
- 04:59Avslutning av teknik- och generationsdiskussionen
- 06:16Introduktion till skönhetsideal och dess kulturella bakgrund
- 08:52Skönhetsideal i Indien och jämförelse med västvärlden
- 10:49Diskussion om människors missnöje och strävan efter förändring
- 16:25Reflektion kring reklamens roll i skönhetsideal
- 18:21Övergripande frågor om sociala normer och identitet
Full Transcript — Download SRT & Markdown
Speaker A
Det här är då sammanfattningen. I den här serierutan av Jan Berglind diskuterar två personer hur äldre släktingar blandas in i deras liv genom att ta efter mobilanvändning och kontakta dem via sociala medier. Vissa vuxna vill använda teknik men kan inte, så som föräldern som hela tiden vill ha hjälp med mobilen av sitt barn. Andra vuxna kan men använder den kanske lite för mycket, så som mormor som skickar frågor till sitt barnbarn.
Speaker A
Eh, jag tycker att den här serierutan, som ni ser, förklarar bra hur det kan se ut idag och att just den här serierutan visar hur en yngre generation tycker att deras släktingar eller föräldrar har det på sociala medier och sånt där.
Speaker A
De tycker det är lite jobbigt att de är här. Men det ger också utrymme för hur vuxna och äldre, den äldre generationen, gör mot sina barn som har mer koll på internet och Facebook.
Speaker A
Och det görs ju såklart med en komisk inslag. Eh, jag tycker också att man som den här yngre generationen ska hjälpa till, alltså hjälpa sina föräldrar och sina släktingar med det här problemen eller vad man nu kan få från de här mobiltelefonerna och datorerna. Jag tycker man ska hjälpa till så mycket man kan och orkar och vill liksom, men jag tycker ändå inte att det är något krav och att jag tycker absolut inte föräldrarna ska ställa ett krav på att man ska kunna allt det här, för det tycker jag är ganska jobbigt.
Speaker A
Eftersom mina föräldrar gör det. Ehm, ja, och diskussionsfrågan då är: är det viktigt att det finns platser, till exempel på nätet eller på ungdomsgården, där ungdomar får verka utan att vuxna är delaktiga i vad de gör, varför eller varför inte?
Speaker A
Och då har jag tänkt så här att jag tycker att det är ganska viktigt att ungdomar får den friheten av föräldrar och vuxna att de ska kunna göra saker utan att föräldrarna vet om allting och liksom ska kunna snoka och hålla på så. För det handlar om tillit och jag tycker man ska kunna lita på sitt barn som är vuxen och ge den utrymme.
Speaker A
Eh, vad tycker du Nico?
Speaker A
Ja, som en tonåring vill jag ju att mina föräldrar inte ska veta om allt jag gör, utan jag vill ju vara liksom, ehm, jag vill bete mig på ett vuxet sätt och på det genom att liksom vara eh att hålla vissa saker privat för mig själv. Så känner jag mig ändå ganska vuxen, för om mina föräldrar får veta om allt jag gör så känns det som att jag fortfarande är en barnunge som ständigt bevakas av sina föräldrar.
Speaker A
Mm. Utan jag vill ju vara självständig.
Speaker A
Ja. Samen, eh, eh, jag tror mina föräldrar litar väldigt mycket på mig och det tycker jag är bra, för då får jag mycket rörelseutrymme att göra vad jag vill. Eh, sen tror jag ja, Facebook och sånt där kan vi också vara bra. Man skriver saker som man egentligen inte borde skriva. Man kan vara sur för tillfället, så ska man se på det där något år efter då: helvete, vad har jag skrivit om mina egna föräldrar? För det kan vara lätt hänt. Man ska tänka på att man inte ska skriva fula saker om det, försöka undvika det.
Speaker A
Ja. Patrik, tycker du det är viktigt att ungdomar får ett eget ställe?
Speaker A
Alltså, jag tycker det är viktigt att du kan få någon slags identitet, men däremot så är det ju så att ja, men om jag kommer hem varannan kväll och är studfull, då kanske det ändå är bra att mina föräldrar har någon slags koll på vad jag håller på med och att de inte alltid släpper ut mig klockan tio på kvällen, för de vet ju också att dåliga saker kan hända.
Speaker A
Ja, precis. Så att de här ställena borde egentligen ha lite vuxenkoll kanske.
Speaker A
Exakt. De bör ha någon slags vuxenkoll, men du bör inte ha en spion nu så att säga. Så rapporterar de föräldrarna. Vad skulle det kunna vara för bokstav?
Speaker A
Kanske, kanske. Vem är det? Nej, men alltså om det nu skulle vara lite vuxna eller någon som har koll i alla fall. Alltså det känns som att skulle man ha vuxna överallt, det skulle verkligen vara så mycket. Då skulle man tänka på så mycket vad vuxna tycker. Så jag vet inte. Jag tycker man ska få ha alltså ett litet privatliv med sina kompisar och sina nära, att få tala om det man tycker om utan att man ska tänka på: vad tycker min mamma, vad tycker min pappa? Vad tycker mina syskon om det jag gör nu?
Speaker A
Man ska få lite litet utrymme bara där man kan få göra det man tycker och inte hela tiden tänka på att man bevakas.
Speaker A
Ja. Men då tycker jag då att ja, om det är så, då kan du liksom träffa folk hemma hos dig eller liksom någon så och inte liksom på en ungdomsgård där som är en offentlig plats för andra också. Om det nu ser så att du just vill kompis.
Speaker A
Ja, alltså en fritidsgård till exempel, där finns det ju oftast personer som är lite äldre. De finns ju där ifall det skulle hända någonting, om det skulle ske en olycka eller något så där. Men de är inte där för att säga nej, så där får du inte göra så där. Du får inte spela biljard med den här personen för att din pappa kommer se sig och så.
Speaker A
Mm. Mm. Utan där har man lite utrymme. Men de bör ha någon så tysklandslofte, tysklandspl.
Speaker A
Ja. Så det känns ju ändå. Ja. Ja. Okej. Ja. Ja. Ja. Men då har vi väl pratat om det här att det är bra att ge sina ungdomar lite utrymme, frihet och att det finns ställen där det finns kanske andra vuxna eller åtminstone sådana äldre som åtminstone vet och kan säga något utifrån och inte ens det är ens föräldrar som håller koll på en hela tiden.
Speaker A
Mm. Och att det finns andra hela tiden. Ja. Tack så mycket.
Speaker A
Ja, jag ska ju då eh prata om blekideal för stället, nya produkter, sammanfattningar och så. I artikeln beskrivs hur reklamen i Indien lyfter fram blekhud som ett skönhetsideal.
Speaker A
Artikelförfattaren redogör för bakgrunden till att detta ideal finns i Indien. Hon jämför strävan efter vit hy i Indien med hur vita kvinnor och män i Europa och Nordamerika strävar efter att bli solbrända.
Speaker A
Eh, jo, jag ehm gör så här att eh ehm texten verkar veta väldigt mycket om hur det här ehm att vissa personer som har mörk hud och vissa personer som har vit hud påverkar samhället idag. Och eh det här är ju då ehm ehm det här är ju i Indien såklart, så blir det ljushyad på grund av det gamla kastsystemet som fanns innan och det är ju då att bramaner har ju ett högre rang än andra och de är ju oftast ljushyade.
Speaker A
Ehm och ja, såklart så finns det andra skönhetssideal på andra platser, till exempel i vissa länder som i Asien, istället för på Filippinerna så är ju de flesta ehm skådespelare, skådespelerskor, de är ju ehm jämnt vita, utan det finns få som är mörka. Och är man då en ljushyad person på Filippinerna så får man ju en högre rang och man känner sig bra, man mår bättre än alla andra, man känner att alla tycker om mig, att jag är bra.
Speaker A
Och eh skillnaden på att eh ehm mörkhyade personer strävar efter vita och motsatsen då är att de kan eh det jag tror att de kanske tycker att att ha en annan hudfärg är unikt, utan de kanske inte är så nöjda med sin hudfärg utan de vill ha en annan för att de vill känna sig unika, som den här personen gör med egen personens där också få den hudfärg som de har.
Speaker A
Och eh nu tänker jag eh, så diskussionsfrågan då. Eh, skönhetsideal har sett mycket olika ut under olika historiska perioder och på olika platser i världen. Hur uppstår skönhetsideal?
Speaker A
Hur påverkas människor av sådana ideal? Ehm, som jag sa då, ehm så påverkar det de flesta människor, för att är man en ehm vit person och är man brun så känns det ju som att man är unik, utan jag har inte hudfärg som alla andra har utan jag har min egen hudfärg, utan jag är liksom jag har en högre rang.
Speaker A
Ja. Eh, vad tycker du Patrik? Eh, så jag tror det är mycket så här också att människan är missnöjd och strävar gärna efter att se annorlunda ut och att många är väldigt missnöjda med hur de själva ser ut och då gärna strävar efter att ja, jag kanske till exempel skulle sträva efter att få ljusare hy, men om jag skulle fötts med ljusare kanske jag skulle sträva efter lite mer sprutfärg typ.
Speaker A
Artikelförfattaren redogör för bakgrunden till att detta ideal finns i Indien. Hon jämför strävan efter vit Hyinien med hur vita kvinnor och män i Europa och Nordamerika sträver efter att bli solbrända.
Speaker A
Eh jo jag ehm gör så här att eh ehm texten verkar veta väldigt mycket om hur det här ehm att vissa personer som har mörk hud och vissa personer som har vit hud påverkar samhället idag. Och eh det här är ju då
Speaker A
ehm ehm det här är ju i Indien såklart så blir det ljushyd på grund av det gamla kassumet som fanns innan och det är ju då att bramaner är har ju ett högre rang än andra och de är ju oftast ljushyad.
Speaker A
Ehm och ja, såklart så finns det andra skönhetssideal i andra platser, till exempel i vissa länder som i i Asien eh istä för på Filippinerna så är ju de de flesta ehm eh skådespelare, skådespelarskor, de är ju ehm jämnt vita utan det utan det
Speaker A
finns få som är mörky och är man då en ljushad person på Filippinerna så så får man ju en högre rang och man känner sig bra, man mår bättre än alla andra, man känner att alla tycker om mig, att jag
Speaker A
är bra. Och eh skillnaden på att eh ehm mörkerade personer strävar efter vita och motsatsen då är att de kan eh det jag tror att de kanske tycker att att ha ett annat hudfärg är unikt utan utan de
Speaker A
kanske inte är så nöjda eftersom sin hudfärg utan de vill ha en annan för att de vill känna sig unika som den här personen gör. med egen personens där också få den hudfär som de har.
Speaker A
Och eh nu tänker jag eh sä diskussionsfrågan då. Eh skönhetside har sett mycket olika ut under olika historiska perioder och på olika platser i världen. Hur uppstår skönhetsideal?
Speaker A
Hur påverkas människor och sådan ideal? Ehm, som jag sa då ehm så påverkar det de flesta människor för att är man en ehm vyrad person och är man brun så känns det ju som att man man är unik utan jag har inte hudfärg som alla
Speaker A
andra har utan jag har min egen hudfärg utan jag är liksom Jag har en högre ran utan Ja. Eh, vad tycker du Patrik? Eh, så jag tror det är mycket så här också att människan är missnöjd och strävar gärna efter att se
Speaker A
annorlunda ut och att många är väldigt missnöjda med hur de själv ser ut och då gärna strävar efter att ja, jag kanske till exempel skulle sträva efter och få ljusare hy men om jag skulle fött med ljusare kanske jag skulle sträva
Speaker A
efter lite mer sprutfärg typ så att det är mycket det att man är alltså bort själv man vill ha någonting annat och så.
Speaker A
Mm. Vad tycker du? Ja, jag tror precis som Patrik säger att man vill om man inte har om man har någonting så vill man inte ha det. Man vill ha det den någon annan har. Man alltid missly med
Speaker A
det man själv har även om det kanske är det bästa eller men man tycker ändå att din kanske min kompis har bättre än jag har. Man tror att du jag om Stella nu hade varit mörk och jag är ljus då
Speaker A
kanske jag tror att Stella har det bättre än mig även om hon kanske inte har det.
Speaker A
Mm. Men hur uppstår den här skäet idealen då? Vad tror du? Vad tror du som?
Speaker A
Eh, jag vet inte om du kollar. Det känns som att människor det är inte att man bli som är roliga. Det roliga är att liksom alltid sträva efter någonting. Så människor kommer aldrig vara riktigt nöjda med hur de ser ut. Eh, till
Speaker A
exempel om man har rakt hår så vill man tycka å det är så fint med krulligt hår.
Speaker A
Om man har kuligt hår så måste man använda prat om för att ha rakt hår. Och det är lite onödigt kan jag tycka och jag ändr inte mitt utseende särskilt mycket. Jag kan tycka om du får ett sänkt utseende som du får någon skada
Speaker A
som kan för förståelse för de vill ha skönsoperationer eller du fixar till och med inte att du döver det det du egentligen det du egentligen är eller vad det brukar vara. Men jag tror också att det är sån här det är
Speaker A
lite ilandsproblem över det här för det är väldigt mycket så här jag menar det är inte så att folk som bor där det är väldigt fattigt och inte har något vatten och sånt går och strävar efter förjusare hy eller
Speaker A
krulligare hår eller rakare hår liksom. Så det är väldigt mycket alltså som såana som har mycket gapar efter mer.
Speaker A
Mm. typ så eh den här punkten hur uppstår skö jag tror det är mycket så kändisar säg att tar du igen som exempel om använd speciell parfym ja men då kanske andra tjejer som tycker om så vill ha den typen av parti liksom och då
Speaker A
är även det här liksom att man ska alltid sträva efter att ha någonting som andra uppskattar också att de alltså om jag har säger att jag om jag vill ha parfym och alla andra tycker det är de coolt att ha
Speaker A
Ja, då kanske det ökar min status och det är också så här inte just skönhetsideal men ja hur andra människor ser på en kanske var då exempel med ett parfy men ta ett smink då.
Speaker A
Mm. Men alltså att liksom vi ser att om en person har säger nu för dagen har jag alla iPhone men om en person börjar med att ha iPhone så börjar en annan ha iPhone och så öks hjälper att få en
Speaker A
högre status än alla andra. Alltså jag tror att i början när iPhone kom ut då var det massa kändisar som hade iPhone och alltså gick och reklam alltså de man hade de visar jättemycket reklam för dem.
Speaker A
Tror du det beror på det att det finns en källa till varför alla har liksom en kändis har alltså kolla jag tror att kom ut då vill man ju självklart ha någon som alltså visar upp din produkt Mm.
Speaker A
Och genom att ge det till en kändis som är jättekänd och alla gillar den. Alla vi som är normala då då då vill vi också ha precis som den personen har. Och när vi väl har fått en sån då får jag kanske
Speaker A
om jag har köpt en iPhone då får jag jättehög status. Men sen när alla andra också har köpt den Mm.
Speaker A
då försvinner statusen så då måste de komma med en ny produkt. Därför producerar iPhone 4, iPhone 3 bara ut massa iPhone som ska lägga hur mycket pengar som helst. Ja, vi har ju diskuterat om en blekt ideal som gör att
Speaker A
ehm som gör att man får bitare hy och få en högre status än alla andra och ja eh jag ska prata om Lucia, en skönhetstävling eh som eller sammanfattningen om den i den här eh bloggtext Sen resonerar Elinusmin om
Speaker A
Luciaven. Han berättar bland annat om sin bror som klassens Lucia efter en omröstning när han var ti år. Enligt hans åsikt är omröstningar om vem som ska bli Lucia är en sorts skönhetstävling.
Speaker A
Ehm ska vi se. Eh han pratar mycket det där om att det är en tradition att det allt ska vara den snyggaste som vinner. att det blir som en man väljer alltid den snyggaste blonden det liksom så ska Lucian se ut.
Speaker A
Ehm eh men i hans storebror lyckades väl eh Lucia när han var ti och det kan många tycka är konstigt för det är utanför norrman. Han sa så här: "Det är självklart obegripligt på 1980-talet att en kille ville vara Lucia. Det är lika
Speaker A
obegripligt på 2000-talet. Varför skulle en kille vilja göra någontligt som att stå stilla ser vacker ut? en eldsvåga på skadan. Men man kan tycka att han verkar han verkar lite ironisk så jag tror han är emot där Lucia generellt
Speaker A
så att eh ja hans storebror hade också han var ute i krig mycket när han var Nej ja men Sen tappa fråg kan läsa ett stycken. Men Lucia påminner mig alltid om min storebrorsdagar som revolutionär. Det var självförvånad nog
Speaker A
eh rättade mig in i ledet som stjärngosse. Kämpade min bror för att vinna kampen om Luciakronan.
Speaker A
Jag fattar inte riktigt varför hans storebror skulle vilja vara Lucia, men det framgår inte riktigt i texten heller varför.
Speaker A
Men han, jag tror han ser upp ser upp mycket till sin storebror som försöker liksom bryta det där normala som alla förväntar sig.
Speaker A
Mm. Det kan tyck också vara lite sagt. Och då den övergripande frågan var eh diskussion i vilka sammanhang passar det att ta omröstningar? Och i vilka passar det inte enligt din åsikt? Vad tycker du Patrik?
Speaker A
Alltså just Luciatävlingar så tycker jag det är väldigt dumt att ha en omröstning med tanke på ta den stora de brukar ha i Stockholm. Då får du liksom en tidningsartikel hem och där står det 20 tjejer då och så får jag och så röstar
Speaker A
folk ut vem de tycker det är snyggast sötast. Däremot så kommer ju Lucian behålla sjunga solråd och då tycker jag snarare du börar rösta utifrån deras sångröst eftersom att det är sången som är viktigt och oftast inte utseendet syk
Speaker A
tycker jag. Eh men alltså det här generellt med omröstningar omröstning är det ju det visar ju på att du lever i ett demokratiskt samhälle och visar på att man låter ju folket bestämma så jag tycker det ju i aller bra. Ja, jag menar
Speaker A
om folk det är väl mer som också Lucia blev det som en skylt också för det blir som en vacker blomma som man visar upp i princip.
Speaker A
Mm. Eh, och eh jag tycker att man kunde också göra så att man alla får rösta så lottar man bland röstningen så det är inte automatiskt den som är mest populär utan att de mindre populära också har en
Speaker A
chans alltså. Jo, det här alltså alltså omröstningen om vem som ska vara Lucia, det alltså man har ju angått ifrån att Lucia är vacker och har en bra sångröst.
Speaker A
Så man så man vill ju gärna välja en person som har en bra utseende och en bra sångröst. Men det blir alltid alltså att ha en bra utseende blir alltid större än att ha en bra sångrös. För att det blir
Speaker A
så i alla samhällen. Den som är snyggast blir alltid populär. I alltså i ungdomsvärlden så ser vi ju att till sist så finns det ju en baldbrotting och balkung som står högst upp i listan och eh det det att ha
Speaker A
omröstning i det passar ju inte men att ha omröstningar i säger att om vem som är duktigast på det om det är en lagtävling. Vem som är duktigast på detta eller en talantävling.
Speaker A
Ja, talantävling. Det kanske är bra att ha. för att man vill ju gärna vinna.
Speaker A
Okej. Eh, just också det var att hans storebror som ti år var det en kille som var Lucia. Det kan vara lite utmanande tror jag mot vad man förväntar sig.
Speaker A
Ja, men jag tycker det är jättebra. Ja, jag tycker det är underbart att han som tioåring vågade göra det för att alltså det är ju ja det är ju jättebra och jag tycker alltså allmän så tycker jag ganska dåligt om omröstningar just för
Speaker A
att eh jag tycker inte att man ska vara någon så här alla ska jag ha så mycket liksom men jag tycker ändå att det är lite jobbigt med omröstningen just för att det hela tiden blir liksom som en
Speaker A
tävling och du ska hela tiden sträva om att vara snyggast eller bäst och så där.
Speaker A
Jag tycker att det ska vara lite mer att det kan lugna ner sig lite grann för det blir så jobbigt mot alla andra annars. Jag tycker däremot att det var ju väldigt modigt den här killen som ställer upp Lucia alltså att han måste
Speaker A
ha tänkt på att han kanske blir väldigt retad sen för det är ju många killar som mobbar för att man vill kanske vara en Lucia eftersom att det gick ganska kvilligt.
Speaker A
Det är ju ganska mot honom. Men sen så omröstningar som bara säger där med Lucia man får ju knappt höra hur hon sjunger.
Speaker A
Nej du får bara tidningslag med 20 personer ska du se v som om du vill gå på Lucia alltså ett Luciaåg du vill ju ha en Lucia som faktiskt kan sjunga och sen kan en Lucia bli fin om hon har
Speaker A
en väldigt fin röst. Mm. Allt behöver inte handla om utseendet. Sen så tycker jag inte om såna här körningstävlingar där små barn ska vara med även om du inte vill det som inte ska bestämma själv där det är bara
Speaker A
mammorna eller papporna som säger nej du ser bra ut du ska vara med i den här processarvägen.
Speaker A
Det är föräldrar som tränger på sina barnen att de vill gärna snygga barn. Ja det är lite rika föräldrar.
Speaker A
Jag menar det stackars barnet har inte en åsikt. Ja men det var det får väl en sån åsikt utan är järn hjärntvättad. Okej. Eh ska vi bara avrunda det här?
Speaker A
Eh, vi kan sammanfatta det som att eh den här killen tyckte inte så mycket om Luciatåg. Han tyckte bara att det blev som en skönhetävling där alla de bronda fina bruderna vann. Och eh vi pratar mycket om det där as så att barn kan bli
Speaker A
också väldigt på vad heter det på pushad av sina föräldrar att de ska vara fina och vara med skönhetävlingar och så. Ja, då tackar jag för det.
Speaker A
Tack. Eh ja eh jag har i alla fall läst ett romaner va eh av en bok som heter Cirkel.
Speaker A
Eh och så här lite sammanfattningen. I det här utdraget av en ungdomsdok upptäcker man nästa att hon är osynlig.
Speaker A
Hon utgör genom att säga och göra saker mot sin mammas kille Niklas som hon tycker väldigt mycket illa om. Omökligt brys för trollningen om synligen och måste stå till svars för att hon avslutagit sönder Niklas favoritkopp.
Speaker A
Vanessa försöker hitta en logisk förklaring till varför hon var yt osynlig och skräms tanken att det kanske inte finns någon som sådan betaling.
Speaker A
Ehm, alltså den här texten den är väldigt bra och den är uppbyggande till en story men eftersom att jag inte kan läsa vidare av den så tycker jag man skulle gärna vilja läsa mer. Det finns så mycket mer du skulle kunna utveckla i
Speaker A
det här. Men den väcker väldigt mycket tankar och det och den får ändå vilja läsa mera. Så texter ni säger ju bra på det sättet. Ehm Eh ja som sagt hon utnytt förmåga för att hon försöker göra någonting
Speaker A
som hon kanske inte vågar göra någon synlning. Hon vågar trotsa det och göra det hon vill för att hon känner att nej jag kan inte åka fast för det här. Det är ingen som kommer märka vad jag har
Speaker A
gjort. och då och vågar liksom vara mer sig själv tror jag. Och hon gör ju det här då för att hon verkar tycka väldigt mycket illa om Niklas. Ehm ja, jag ska citera en grej som Niklas sa här då. Han
Speaker A
säg eh han säger så här eh ursäkta nu hittar jag det inte men eh ta din till Ja men jag kände så Nej alltså jag måste gå vidare i alla fall han skriker i alla fall åt henne på
Speaker A
ett väldigt otävligt ett sätt att stäng att han hon ska stänga av radion för att han tycker den är störande och han använder ett väldigt brutalt språk och eh plus att först han skrek då och sen när hon upptäcker att han att hon har
Speaker A
slagit hund den här koppen och blivit synligen då skriker jag fortfarande på åt honom på så här på ett sånt här sätt.
Speaker A
Ehm och det och det är väl en stor anledning till att man kan tycka illa om en person och för den delen så är det så här som att det inte är hennes pappa också kanske det vara så att det här är
Speaker A
en person som inte hon har vuxit upp med och bara kom hon kanske tycker en person in i deras hem och så så det finns ju många lä att hon tycker illa om den här nicke.
Speaker A
Men ja, över till diskussionsfrågan. Många ungdomsböcker anknyter till övernaturliga. I romanraget blir nästa exempelvis osynlig. Vilka övernaturliga inslag kan förekomma i ungdomsböcker och vad lockar med såna inslag? Utkäna från exempel.
Speaker A
Ehm, övernaturliga inslag. Det kan ju förekomma att vissa ungdomar i eh eh ungdomsböcker kan ju då ehm ehm se saker från från framtiden och liksom hindra det från att hända genom att göra ehm lösa det på ett annat, alltså liksom
Speaker A
göra eh ett sätt så att det hindras. Och det som lockar med såna här inslag, jag tror nog att det är för att vissa ungdomarna för tiden de vill ångra det de har gjort utan men det kan de inte
Speaker A
för att de kan ju inte exempelvis inte vara den här människan som kan en som kan se i framtiden då eh och hindra det.
Speaker A
Ja. Så har du något eh jag tror eh många eh ungdommorer tycker tror jag tycker det är kul att reflektera och fantera om att ta så där övernaturliga krafter som det kan eh förenkla väldigt många vardagliga situationer s på att kunna bli orsak kan
Speaker A
man hålla på och jävlas med någon hur lätt som helst och sånt där tycker jag och att kunna se det framtiden i nästa tankar och sånt där att just reflektera om hur lätt livet det skulle kunna bli.
Speaker A
Ja, alltså med övernatur tror jag också att de kan mena det som inslag av vampyrer och andra övernaturliga kreaturer på det sättet också.
Speaker A
Eh, alltså jag kommer ju ihåg när jag var liten såklart alltså jag alltså jag var ju tyckte det var jättecoolt om det kunde vara något sånt där jag alltså jag hade så här hur gamasier som helst så att jag tror att det är jättebra att man
Speaker A
har sånt för just i böcker och sånt där så man kan leva upp sina fantasier lite mer genom någon annan och så här så att jag tror att det är väldigt viktigt att det är lite tanken med de här
Speaker A
ungdomsböckerna att det ska ge en chans att vidga dina fantasier och få liksom från lite nya inslag. Se ja tycker eh såna här fantasiböcker är det bästa som finns. Exempel de här Harry Potter eller Twilight de här de är
Speaker A
hur bra som alltså det är så här grejer som egentligen inte finns. Det kan man fantasisera om och tänk tänk om jag var det och tänk om alltså hur skulle det se ut för mig och så sitter man på kvällarna och bara tänker på hur
Speaker A
det hur mitt liv skulle vara om jag var trollkar eller om jag kunde resa tillbaka i tiden eller alltså det är helt underbart.
Speaker A
Ja, och sen tror jag också mycket där att det kan ju bygga upp spänning. En eh vad ty vad kan vara läskigast för vissa i de en vampyr som kommer mot huset eller en mördare med kniv.
Speaker A
Mm. Vissa kanske tycker att det här övernaturliga är läskigt och mer intressant också. Så jag tror att många använder ju liksom just här övernatur inslagen för att skapa spänning. Ja. Ja.
Speaker A
Ja. Det det här hjälper ju som samag så hjälper ju till med eh det här att ha en fantasi. hjälper till i vardagliga situationer som att liksom jag om jag liksom eh väntar mig ett prov som jag har pluggat på jättemycket och jag vet
Speaker A
att jag kan det men när jag ser provet så kan jag inte det. Man kan ju liksom man kan ju fantasera att man har man har en superhjärna och man vet att man kan det här så hjäl hjälper till lite grann.
Speaker A
Mm. Ja, jag tror precis som ni det alltså det kan ge en självförtroende och det det stärker ens självförtroende.
Speaker A
Och just när man kan känna sig igen sig i vissa så här bokkaraktärer då att man verkligen kan Men som du sa Patrik alltså när mördarböcker till exempel när folk med alltså folk gillar ju att bli rädda man
Speaker A
vill verkligen dra så det bara och nu ska jag äntligen bli rädd. Alltså det är ju så här det är ju så här en en alltså man får en knuff får en stör känsla alltså när man blir skrämd då får man liksom en känsla om
Speaker A
att ja nu kommer det nu kommer det liksom. Ja. Eh är det någonting som har någonting mer att säga annars så kanske det skulle bli avlundra här.
Speaker A
Mm. Nej. Okej. Men som sammanfattning då vi har ju diskuterat mycket här om att man vill kunna leva sig in vill och att det här med övernatur kan ge en annan insikt och mycket få funderar liksom tänk om
Speaker A
jag var den här personen, tänk om jag hade de här krafterna och det här att alltså folk tycker om det. Folk tycker om att fantisera och att man får leva sig in i karaktär så att ja, tack för att ni diskuterar.
Speaker A
Mm.
Topics:teknikgenerationersociala medierungdomars frihetföräldrakontrollskönhetsidealIndienhudfärgkastsystemsjälvbild
