Ett mål i taget: 15. Ekosystem & biologisk mångfald

Webbinariet fokuserar på FN:s hållbarhetsmål 15 om ekosystem och biologisk mångfald i Skåne med insikter från experter och praktiker.

Key Takeaways

Biologisk mångfald i Skåne hotas och miljömålen till 2030 riskerar att inte nås.
Grön infrastruktur och ekologiskt funktionella landskap är centrala verktyg för att förbättra situationen.
Samarbete mellan markägare, kommuner och myndigheter är avgörande för framgång.
Internationella och nationella initiativ ger vägledning för hållbart markbruk som gynnar biologisk mångfald.
Alla kan bidra till att bevara biologisk mångfald genom lokala och regionala insatser.

What the video covers

Webbinariet är det 15:e i en serie om FN:s 17 hållbarhetsmål med fokus på ekosystem och biologisk mångfald.
Johan Niss från Länsstyrelsen Skåne presenterar nuläget för biologisk mångfald i Skåne och regionala handlingsplaner.
Miljömålen för biologisk mångfald i Skåne bedöms inte nås till 2030, med negativa trender för skog, odlingslandskap och växtmiljö.
Positiva trender finns för våtmarker, men markanvändning och intensivt jord- och skogsbruk är stora utmaningar.
Länsstyrelsen driver arbete med grön infrastruktur och ekologiskt funktionella landskap för att samordna åtgärder regionalt.
Sverige arbetar på en restaureringsplan för natur enligt naturrestaureringsförordningen från 2024.
Internationella initiativ som Net Gain och Nature Positive lyfts som exempel på hur markbruk kan gynna biologisk mångfald.
Vikten av samverkan mellan markägare, kommuner och myndigheter betonas för att nå miljömålen.
Praktiska exempel från jordbruk och matsystem presenteras för att visa biologisk mångfald som motor för hållbar utveckling.
Webbinariet uppmanar till kreativt tänkande och gemensamma insatser för att vända den negativa trenden.

Chapters

Vad är huvudfokus i detta frukostwebbinarium?

Huvudfokus är FN:s hållbarhetsmål 15 som handlar om ekosystem och biologisk mångfald, med särskild inriktning på situationen i Skåne och regionala insatser.

Vilka är de största utmaningarna för biologisk mångfald i Skåne enligt Johan Niss?

De största utmaningarna är intensiv markanvändning inom skog och jordbruk, bristande skydd av naturområden samt negativa trender för flera miljömål kopplade till ekosystem på land.

Hur arbetar Länsstyrelsen Skåne för att förbättra biologisk mångfald?

Länsstyrelsen arbetar med att samordna regionala åtgärdsprogram för grön infrastruktur och ekologiskt funktionella landskap, samt driver handlingsplaner och samverkar med kommuner och markägare.

Full Transcript — Download SRT & Markdown

Speaker A

Hej allesammans. God morgon och varmt välkomna till det här frukostwebinariet som är det 15:e inom ramen för konceptet FN:s hållbarhetsmål, ett smörgåsbord för nya affärer med utgångspunkt i Ystads fem steg. Mitt namn är Sonja Denkevic och jag jobbar

Speaker A

som projektledare på föreningen Hållbar utveckling. Och idag så kommer vi att fokusera på det globala hållbarhetsmålet ekosystem och biologisk mångfald, vilket är det 15:e av totalt 17 stycken webbinarier som vi håller inom ramen för Agenda 2030. Och det här gör vi

Speaker A

tillsammans med Sparbanken Syd, Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne. Och är det så att ni har missat någon av de tidigare frukostwebinarierna så kan ni gå in på vår hemsida så finns alla samlade där.

Speaker A

Och här kan ni se alla de 17 målen. Och idag är det alltså den 15:e, det 15:e som vi fokuserar på. Och här kan ni även se programmet för förmiddagen. Så först så kommer Johan Niss, vårdsstrateg

Speaker A

på Länsstyrelsen Skåne, berätta om biologisk mångfald i Skåne och handlingsplanen som de har för grön infrastruktur.

Speaker A

Därefter kommer Jessica Johansson som är projektledare på Svensk Inlagring berätta lite om deras living lab och hur de jobbar för att transformera matsystemet.

Speaker A

Och slutligen kommer vi få lyssna på Ebba Maria Oleson som är jordbrukare på Mossagården och hon kommer att berätta om biologisk mångfald som motor för framtidens jordbruk.

Speaker A

Och då vill jag introducera Johan Niss, vårdsstrateg på Länsstyrelsen Skåne. Och Johan kommer att presentera läget för biologisk mångfald på land i Skåne och handlingsplanen då för ekologiskt funktionella landskap.

Speaker A

Så, hör jag dig Johan, är du med oss?

Speaker A

Ja, jag hoppas det. Ja, hoppas det hörs.

Speaker A

Jag hör dig, så varmt välkommen.

Speaker A

Vad bra. Då delar jag min skärm här, min presentation. Hoppas att den syns.

Speaker A

Ja, Johan Niss. Jag sitter på Länsstyrelsen i Skåne på Naturskyddsenheten. Jag jobbar med naturvårdsfrågor på lite mer övergripande nivå. Mina kollegor jobbar ju med att instifta, ta fram förslag på och få beslut om naturreservat.

Speaker A

Ja, jag tänkte presentera lite övergripande om läget då för biologisk mångfald på land i Skåne och sen berätta lite grann om vad som görs och kommer att göras för biologisk mångfald och ekosystem.

Speaker A

Så om vi tittar lite grann på nuläget för naturmiljön på land i Skåne så ser det ju ganska dystert ut gentemot de mål som är uppsatta, miljömålen för olika ekosystem på land.

Speaker A

Bedömningen i år för årets miljömål, miljömålsbedömning, är att man inte kommer att nå målen för de här fem miljömålen till 2030.

Speaker A

Så det står nej för de här fem, raka nej på om vi kommer att nå målen tyvärr. De tre första, levande skogar, rikt odlingslandskap och ett rikt växtmiljö, bedömer vi också att trenden, utvecklingstrenden för miljömålet är negativ så att vi rör oss inte i rätt riktning heller.

Speaker A

När det gäller levande sjöar och vattendrag så är trenden stabil, men det blir ingen försämring vad vi kan se sammantaget.

Speaker A

Men däremot så rör vi oss inte i rätt riktning. Däremot, just för Skånes del, så är trenden positiv för våtmarkerna.

Speaker A

De indikatorer vi har för det pekar åt rätt håll.

Speaker A

Så där har vi en positiv trend även om vi inte ser att det är tillräckligt som görs för att vi ska nå målen fram till 2030. Och en av de svåraste delarna är väl just kopplat till

Speaker A

markanvändningen där skog och jordbruk är allt för intensivt, att man inte får tillräckligt med skydd av områden i skog och naturhänsynen i skogsbruk och i jordbrukslandskapet får inte tillräckligt stort utrymme.

Speaker A

Där är det ju någonting för staten att gå in och styra med olika styrmedel för att stötta upp och även kanske hitta nya lösningar på gamla problem. Vi har ju kämpat med de här under lång tid.

Speaker A

Det är ju så att miljömålen har funnits under 25 år, mer än 25 år, inne på det 26 snart.

Speaker A

Så där finns det en hel del att förändra, tänka nytt. Så där finns det stort utrymme för kreativt tänkande och nya lösningar på alla nivåer skulle jag säga.

Speaker A

Ja, kanske inte ska gräva ner oss för mycket i det negativa utan kan ju konstatera att det är mycket som återstår att göra.

Speaker A

Men det går också att göra. Finns ju goda lösningar. Från Länsstyrelsens sida

Speaker A

så har vi haft ett uppdrag sen flera år att jobba med grön infrastruktur och vi har ju alltid varit den regionala motorn i arbetet med miljömålen också. Tagit fram regionala åtgärdsprogram för att försöka nå miljömålen så fort som möjligt.

Speaker A

För den gröna delen, för naturvårdsdelen, så har vi jobbat ett tag där med just grön infrastruktur och ekologiskt funktionella landskap, att sammanställa åtgärder och fånga upp det arbete som görs på olika håll och vilka aktörer, försöka

Speaker A

samla de aktörerna i en samlad handlingsplan med förslag på åtgärder som kan göras på kommunal nivå och av markägare men också av andra aktörer, inte minst vi på Länsstyrelsen som jobbar med de frågorna och håller

Speaker A

ihop det här handlingsplanen. Det senaste stora steget är ju att Sverige ska ta fram en restaureringsplan för natur och den kom ju som en del av naturrestaureringsförordningen som togs 2024.

Speaker A

Sen finns det ju många initiativ på internationell nivå som också har efterföljare i Sverige. Net Gain och Nature Positive. Det är två initiativ som försöker peka på att när man gör åtgärder eller brukar marken att man då också får en

Speaker A

positiv effekt på biologisk mångfald. Och man gör både så att man får ut det som man brukar marken för, matresurser som man behöver eller vill ha, men samtidigt också gynnar biologisk mångfald. Så där finns det ju många goda

Speaker A

exempel på hur man kan jobba som är värda att kika vidare på, kika närmare på.

Speaker A

Titta lite extra på regional handlingsplan för ekologiskt funktionella landskap. Så har den, vi har åtta, delat in det i åtta insatsområden och tanken är att det ska vara en samlad plattform för naturvårdsarbetet i Skåne. Ni kan ju om

Speaker A

ni vill läsa mer se vilka konkreta åtgärder som finns på vår hemsida i den handlingsplanen.

Speaker A

Och när vi har tittat på det och just försökt fundera på vilka är det som är huvud, ska vi säga mest väsentliga för att det ska lyckas så är det ju vad vi kan analysera, markägare och kommuner

Speaker A

just av anledningen att det är där rådigheten över marken finns. Hur den ska brukas och vad marken ska användas till. Kommunerna med sitt planmonopol och markägarna med sin äganderätt över marken och förfoganderätt där styr ju hur och vad som kan hända på olika delar

Speaker A

av Skåne. Och det är vi på Länsstyrelsen som koordinerar och ansvarar för själva programmet. Och så att mycket av det vi gör försöker vi då samordna och stödja de här åtgärderna som behövs.

Speaker A

Men framförallt så vill vi verka för och samverka med de aktörer som finns i Skåne och på nationell nivå just för att få det att fungera, att det ska gå åt rätt håll. Till handlingsplanen så har ju då de

Speaker A

värdetrakter för olika naturmiljöer som vi har kunnat identifiera utifrån de värdekärnor som finns i skog och mark.

Speaker A

De finns också tillgängliga att kika på vår hemsida. Och 2020 så fick vi färdigt en kunskapssammanställning också, grön infrastruktur, lite grann vilka värden som finns och vilka hot som finns mot dem och vad som behövs för att det

Speaker A

ska vända åt rätt håll. När det gäller restaureringsplanen för Sverige så är den på gång. Den jobbar Naturvårdsverket med nu och tillsammans med fyra andra nationella myndigheter.

Speaker A

Länsstyrelserna har också bidragit med kunskap och förslag till vad som ska göras och det har haft en ganska bred och omfattande dialog under hela året med att ta fram förslag och förklara vad restaureringsförordningen innebär.

Speaker A

Men det är...

Speaker A

Det var det jag tänkte säga. Så tack för att jag fick tid att Tack presentera det här.

Speaker A

Väldigt intressant eh att lyssna på dig och du tog ju upp mycket viktigt där men vad tänker du är liksom allra viktigast att göra nu som nästa steg?

Speaker A

Ja. Eh, det jag tänker på det är väl mest att alla kan göra någonting att det finns så här utrymme för alla att bidra till att bevara [harklar sig] biologisk mångfald. Så det är väl den delen och att man [drar efter andan]

Speaker A

vi blir starkare tillsammans. Så att samverka gärna, hör av er eh till länsstyrelsen eller andra som ni känner att ni vill samverka med. så får vi försöka göra det bästa av de medel och resurser som vi har, de förutsättningar

Speaker A

som finns, för det går ju att vända trenden. [harklar sig] Ja, men verkligen. Och tusen tack Johan och jag tänker att nu kommer vi ju få höra på två talare som som har många goda exempel och det här med samarbete är ju a och o såklart.

Speaker A

Ehm och också att få ta del av vad vad man har gjort tidigare är jättevärdefullt. Så tack Johan.

Speaker A

Tack själv. Och nu så eh vill jag introducera den andra talaren som är Jessica Johansson, konsult på Svenskindlagring.

Speaker A

Hon jobbar där som projektledare och Jessica kommer att berätta om deras arbete för ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.

Speaker A

Och svensk kolinlagring är ett living lab som jobbar för att transformera matsystemet med början i matjorden.

Speaker A

Så varmt välkommen Jessica. Tack så mycket. Ska försöka få se dig. Jättebra. Jaha. Ska jag försöka dela min presentation?

Speaker A

Mhm. Oj, förlåt. Tryckte jag på dela? Jag skulle ju så presentera. [fnyser] Ser ni min presentation nu?

Speaker A

Jajamän. Ja. Ser ni också de här menyerna eller ni ser inte dem? Nej, inte menyerna.

Speaker A

Nej. Bra. Bara presentationen. Ja, jag ser inte mig själv heller. Men det är som det brukar i Teams.

Speaker A

Ja, tack. Jo, men Jessica Johansson heter jag. Ehm, jag bor på en gård i inre delen av Halland och eh där vi har både skogs och jordbruk. Eh, så jag eh ser ju också de här det som Johan bet eh

Speaker A

hur vi inte når miljömålen ser jag väldigt tydligt i landskapet runt omkring och där jobbar vi ju aktivt såklart på våran gård för att göra allt vi kan för att vända den här mycket allvarliga trenden eh där biologisk

Speaker A

mångfald då eh minskar i en rask takt. Och vi är ju inne i någonting som man kallar för liksom det sjätte massutrotandet av arter, vilket är ju helt katastrofalt och som faktiskt inte beror på några yttre eh yttre påverkan utan det är vi

Speaker A

människor som är orsaken till detta. Och eh vi på svensk kolinlagring då eh vi är vad man kallar för ett missionsdrivet företag. Så Sonja sa att vi skulle prata om just det hur man jobbar med de här frågorna i sin verksamhet och vi har väl

Speaker A

liksom vi är alltså alltså förlust en biologisk mångfald det är en av orsakarna till att svensk kondaging finns för att eh när man jobbar missionsdrivet så betyder det att man startar en liksom en en ja men ett projekt eller en företagsidé för att

Speaker A

lösa samhällsproblem. Så det är liksom hela grunden i varför vi finns. Och eh svensk kolinlagring då ehm är som som jag sa då ett living lab. Det betyder att vi jobbar tillsammans med hela systemet, alltså hela alla de olika

Speaker A

aktörerna i matsystemet, för att försöka ställa om så att vi kan vända de här pilarna som jag visade till en till ett liksom ett bättre läge eh och nå målen.

Speaker A

Och eh vi jobbar ju då tät ihop med lantbrukare och Ebba Maria, en av de som kommer presentera efter mig eh för att liksom hitta nya eh alltså ekonomiska incitament. Vi behöver dela kunskap med varandra och vi behöver samarbeta och

Speaker A

jobba också med forskningen då så att forskningen kan komma in och hjälpa oss med hur hur vi kan liksom ställa om på gårdarna. Eh, och det här med ekonomi är också jätteviktigt för att eh det ekonomiska systemet som vi har idag

Speaker A

driver mot alltså det är det som driver den här massutrotningen för att det är idag billigast att producera på det allra sämsta sättet. Eh, och det behöver vi ändra på. Vi behöver göra det mest lönsamt att ta hand om och bevara natur

Speaker A

eh och producera på ett sätt som är hälsosamt för jorden, hälsosamt för oss, alltså får producera hälsosam mat till oss och som också då eh bidrar till en ökad mångfald. Eh och svensk [harklar sig] konaging har funnits eh

Speaker A

sen vi startade svenskaging aktiebolag 2020. Eh, och vi då är miljömatematik som jag också då är med och driver och Alba Eko som är en förening som jobbar med forskningskommunikation och eh vi insåg då 2019 och det var väl

Speaker A

egentligen 2018 kan man säga efter så stora torkan att okej vi behöver vi har väldigt stor utmaningar i i jordbruket och vem eh vem ska göra någonting åt det här och vi tyckte att det gjordes inte tillräckligt och eh miljömatematik då

Speaker A

har bas i Malmö, ett litet företag, vi var fyra stycken då eh och tyckte att okej, men om ingen annan gör något så får väl vi göra vad vi kan. Eh, och eh även miljömatematik då är icke vinstutdelande precis som svensk

Speaker A

kollinlagring utan finns till för att bidra till så mycket samhällsnytta som möjligt. Och allt eventuellt överskott.

Speaker A

Det går till att återinvestera i företaget och även återinvestera i vår personal så att vi får personal som trivs och som stannar hos oss länge. Eh, och det är också en del av hållbarheten såklart att vi kan inte vi ska inte bara

Speaker A

ta hand om miljön utan vi måste också ta hand om oss själva och våra liksom medmänniskor.

Speaker A

Eh, och det här arbetssättet att liksom ehm bemöta varandra med respekt och ta hand om varann eh är det som också genomser arbetet i Living Labet och det som jag tror är en del av vår framgångs eh framgångsfaktorerna.

Speaker A

Eh, jag tänkte prata lite om vad jord liksom vad jord och biologisk mångfald då har med varan att göra och kolinlagring då som vi jobbar med. Eh, och vad är egentligen då god jordhälsa?

Speaker A

Ja, men det är ehm en en frisk jord som då eh ska liksom fortsätta kunna producera och eh eh ja men producera ekosystem tjänster och eh som handlar om till exempel biologisk produktivitet och som också då främjar kvalitén på luft

Speaker A

och vatten och bibehåller just människors hälsa. Så här ser man ju att det är ju jorden är liksom grunden i allt. Alltså har vi inte en god jordhälsa så får vi inte heller liksom ett kan vi inte heller ha ett hållbart

Speaker A

jordbruk. Vi kan inte få någon livsmedelsäkerhet. Vi kan inte bevara biologisk mångfald och så vidare. Så god jordhälsa är liksom grunden i allt annat ehm tycker vi.

Speaker A

Eh hör ni mig fortfarande? Nu försvann den här Teams. Eh ja du får dela dela om igen tror jag.

Speaker A

[harklar sig] Jaha. Ja, vi försvann min eh Ja, din presentation försvann. Okej. Nu så får vi lite hjälp här av vår tekniker för att lösa det. Någonting hände.

Speaker A

Jag ska se om jag kan dela om det så. Bättre. Ja, jättebra. Ja, okej. Jag vet inte vad som hände men eh Jo, men grunden då eh vad består jord av egentligen? Jo, jord är faktiskt eh 25 % luft, 25 % vatten och 50 % fast

Speaker A

material. Eh, och eh ehm vad är och det här är då en välmånd jord ska jag säga.

Speaker A

Eh, och fastmaterial det kan då till exempel vara det som man pratar om med lera, sand eller silt eller någonting annat. Och eh utav det här fasta materialet då så vill man ha eh mycket organiskt material, alltså levande eller

Speaker A

förlåt eh ja men levande och döda. eh växt och djurdelar. Eh och det här organiska materialet det eh består i sin tur då utav eh eh cirka 58 % kol. Och det här är väldigt viktigt för mikroorganismerna i marken

Speaker A

de är faktiskt vattenlevande. Eh man tror att de är jordlevande men det är de inte utan de är vattenlevande.

Speaker A

Så de behöver vatten för att kunna finnas. Så de behöver ju också såklart syre och det behöver även växterna även nere i jorden. Och för att det ska bli liksom en fluffig och fin jord så behöver man också mycket organiskt

Speaker A

material. Eh, och det är det här organiska materialet då som fattas i många eh matjordar idag. Och det gör också då att vi får för lite luft, för lite vatten, eh för stor andel då utav det här fasta materialet som gör att

Speaker A

jorden blir väldigt kompakt och där det inte då finns så mycket plats för mikrolivet i marken att bo.

Speaker A

Eh, om vi går tillbaks ännu mer då eh till det här med koldagen så kan man ju fråga sig vad är kol då egentligen? Jo, men det är ett grundämne, det vet ni allihopa. Och det är en byggsten för

Speaker A

allting levande. Så utan kol inget liv. Kolhydrat till exempel, det är ju energi för oss människor och koldioxid, det är då en molekyl med en kolatom och två syreatomer. Och det här tror jag att alla liksom är med på.

Speaker A

Eh, men det man ska komma ihåg då är att eh utan alltså kol är grunden i allt liv. Så utan kol inget liv. Och ju mer liv vi har desto mer kol har vi bundet i eh fast material då som inte är i

Speaker A

atmosfären. Och eh kolet på jorden är fördelat på det här sättet. Eh det mesta finns i haven och eh det har ju varit och är en av de viktigaste ska säga bufferter, klimatbufferarna att ha ta upp väldigt mycket kol. Eh när vi då minskar på de

Speaker A

här 15 % utav det fossila kolet. så går det ju till atmosfären och sen så kan det då absorberas av havet. Eh, men havet börjar vi se når en mättnadsgrad vilket innebär att mer utav det här fossila kået som vi bränner då kommer

Speaker A

hamna i atmosfären. Eh, vilket kommer leda till ytterligare katastrofala följder för vårt klimat. Och det som vi har att jobba med, det som vi människor liksom kan påverka, det är ju såklart att vi måste låta allt fossilt hål

Speaker A

stanna i där det där det är. Och sen så kan vi jobba med det som är då markå.

Speaker A

Det här organiska markålet är då 3 % idag. Det kan vi jobba med att öka. Eh, och det vi kan också kan jobba med är biomassa. Att vi kan öka andelen ehm kol som finns i biomassa, alltså då i

Speaker A

levande form. Och även det här markkolet som man kallar för organiskt, det är också levande eller har varit levande. Så allt det här handlar om att öka liksom livet.

Speaker A

Eh, och kolinlagring är märk då för att kunna lyckas med kolinlagring eller hur det fungerar så handlar det om fotosyntesen. Så det är fotosyntesen och växterna som gör allt jobbet. Så vi behöver vatten eh vi behöver koldioxid och så behöver vi ljus och då producerar

Speaker A

då växterna druvsocker och syre. Och det här druvsockret det går dels då till att bygga upp växten men det mesta utav det går faktiskt ner i jorden för att mata mikroberna. För växterna använder det här drivsaket som en slags handelsvara

Speaker A

för att byta till sig det som växten behöver eh som finns bundet i jorden och som växter inte kan ta upp på egen hand.

Speaker A

Så fotosyntes är liksom basen för ett rikt liv nere i jorden. Eh och är det som är grunden till att det som finns under jorden har någonting att äta. Om det bara jorden bara är bar och det inte

Speaker A

tillkommer någonting så finns det liksom ingenting där nere som lever av sig självt utan då då är det liksom ingen energiinput i det här systemet och då dör till slut alla organismer som bor där.

Speaker A

Och jordens näringsvärv är jättekomplex. Eh, det finns ju ehm [harklar sig] det här är en väldigt förenklad utav i de här olika kategorierna så finns det eh miljoner och miljarder olika sorters arter eh och eh som man fortfarande

Speaker A

absolut inte känner till alla. Men en liten bara liksom förståelse för att det finns en jätteberedd näringsväv nere i jorden och allting börjar med växterna som då mat liksom eh trycker ner det här druvsockret och organiskt material ner i

Speaker A

jorden. Eh och sen så fortsätter den då liksom upp i näringskän till större djur. Men det man ska förstå är att det finns en näringsväv. Den är skadad i många jordar. Eh, och ni och viktiga ehm organismgrupper fattas i många jord

Speaker A

vilket gör att ekosystemen i jorden då kollapsar. Och det här är också biologisk mångfald, alltså biologisk mångfald i jorden. Men det har man inte haft så mycket fokus på innan man har kollat väldigt mycket på vad som växer ovanjord. Men vi var också

Speaker A

väldigt intresserade av vad som finns under jord. Eh, så när man då jobbar med att förbättra då få mer mer organiskt material i jorden eh och eh förbättra kolhalten så förbättrar man också då både biologiska, kemiska och fysiska

Speaker A

egenskaper hos jorden. Vilket gör då också att man får en ökad biodiversitet ovan jord. Och som ni förstår så hänger biodiversitet och kolinlagring, det hänger liksom helt ihop. Du kan inte laga in kol om inte du har en hög

Speaker A

diversitet. så att de de är liksom tydligt integrerade. Och det har också visat sig i forskning då att just eh den mikrobiella aktiviteten är liksom den viktigaste eh för att lyckas med koldinlagringen.

Speaker A

Och såklart då att det växer mycket så att du då får ner det här druvsaket ner till mikroberna.

Speaker A

Eh, lite grundläggande principer för att lyckas med att öka jordhälsan och kodinlagringen. Eh, det här kommer från en kurs som en gratis kurs som vi har som heter jordbruk eh som finns tillgänglig online för alla. Eh, men det

Speaker A

handlar om dels såklart förstå sin kontext, alltså vad passar för min gård utifrån de liksom förutsättningar, intressen och så vidare som jag har. Eh, men grunderna är att man ska minimera störningen av marken, man ska maximera eh diversiteten, hålla marken täckt, eh

Speaker A

har levande rotsystem året om och den sista då är att integrera husdjuren i odlingen. Och jag har väldigt lite tid så jag kör förbi det väldigt snabbt så får ni ha lite frågen. Jag tänkte bara visa lite snabbt hur det här kan se ut i

Speaker A

praktiken att här har vi är vi ute och gräver utanför Kristianstad i en jord där man precis har sködat sockerbetor.

Speaker A

Eh, och här ser ni att jorden är väldigt kompakt och eh, vi gör någonting som kallar för spadtest. Så då tar man liksom en en jordklump och sen så lyfter man eller släpper man den tre gånger från en

Speaker A

meters höjd och ser vad som händer. Och här ser ni att det blir väldigt stora liksom stora kantiga klumpar. Och mikroorganismer de gillar runda former.

Speaker A

Så mikroorganismer när man har gått om dem då får man små runda former. Eh så det här är ett tydligt tecken då på att det inte finns så mycket liv i den här jorden också när man doftar på den så så

Speaker A

doftar den ingenting. Och de här klumporna är också väldigt svåra liksom att bryta i sig.

Speaker A

Och bara 10 meter från den här platsen så fanns det liksom en så finns det en fältkant. Och det här är någonting som man kan göra hemma också om man är intresserad om man har ett mark att man

Speaker A

kan gräva på fältet och sen kan man gräva i fältkanten. Då kan man få se lite hur liksom sy hur jorden skulle se ut om man inte då hade start den med det man producerar. Eh, så då grävlar vi

Speaker A

bara i fältkanten där det liksom är en en liten bit mellan två eh fält där det växer gräs och man inte har gjort någonting på evigheter. Och då så jorden ut så här. Så det är precis samma jord

Speaker A

typ men ett annat management. Och det man har gjort här då är helt enkelt ingenting. Och här ser ni skillnaden i strukturen på jorden. Eh, hur det är massa utav de här små aggregat kallar man det för med runda former. Eh, den

Speaker A

här jorden doftade fantastiskt. Man känner liksom att oj här här doftade verkligen liv. Eh, och då eh så ser ni också färgen att det en helt olika mull och kolhalt då i de här olika jordarna.

Speaker A

Och då är frågan om hur kan vi [harklar sig] lära oss att jobba så att vi kan producera mat eh som vi vill ha och få jorden till höger eh och inte då som idag producerar mat på bekostnad av

Speaker A

livet i jorden. Och det har vi inte alla svar på än men det är det vi försöker utforska i vårat living lab.

Speaker A

Eh, här är en fält från här är en bild från den här veckan när vi är ute och gör höstbesök hos våra lantbrukare. Eh, så det här är utanför eh eh Ängelholm så kan ett fält som är med i vårat program

Speaker A

se ut så här. Eh, och här ser ni en hög diversitet även då långt in på hösten.

Speaker A

Eh, och det är det vi vill uppnå då att vi har en hög diversitet. eh att det är bevuxet året om och eh att vi håller marken täckt så att mikrolivet får mycket mat hela året då.

Speaker A

Eh och vi har många lantbrukar som är med. Här är Ebba Maria till exempel på Mossagården och vi har fått en väldigt liksom vi får en fantastisk feedback.

Speaker A

Eh, lantbrukar tycker att det är väldigt kul att vara med och få liksom utveckla och lära sig om eh, om de här frågorna och så det är ett väldigt väldigt spännande arbete.

Speaker A

Och eh frågan är då vad vi kan göra. Eh, vad kan vi faktiskt göra här och nu? Eh att den här frågan om liksom eh biologiska mångfalden hänger så tätt ihop med liksom beredskapsfrågan, med klimatanpassning, med en ökad lönsamhet

Speaker A

på gården ehm och så vidare att eh allting börjar med jordhälsa. Och om ni vill vara med och bidra så är ni varmt välkomna att höra av er med hur eh ja med ett eventuellt liksom samarbete om ni vill stötta vårt arbete och stötta de

Speaker A

här lantbrukarna som jobbar. Eh och vi jobbar ju med med många olika liksom ben. Eh kunskap är en utav de grunderna som vi ser att det behövs utvecklas i hela liksom det här systemet. Eh, så vi håller mycket utbildningar och eh eh

Speaker A

både för lantbrukare och för andra aktörer. Eh, och ett exempel på det är en utbildningsserie som vi kallar för Kom igång med kodinlagring. Och det är en utbildningsserie för med att som vi erbjuder för till kommun och regioner.

Speaker A

Eh, så om ni vet någon kommun som är eller region som behöver veta mer om de här sakerna så får ni gärna höra av er.

Speaker A

Ehm, och eller tipsa dem om att höra av sig till oss och vi kör igång. eh i början på 2026.

Speaker A

Och eh ja, det var sista eh den här ehm det var det som jag hade eh och den här i bakgrunden här så ser ni en fin bukett för denna var odlade uppe i Umeå. Så även där kan man jobba med en mångfald

Speaker A

av eh grötor. Kan jag drö över tiden? Förlåt, jag såg inte ens klockan för man ser ingenting när man delar i tiden.

Speaker A

Tack Jessica. Tack för en väldigt intressant presentation. Och jag har en fråga till dig som du kanske kan det kanske blir svårt att svara på den kort men vi ser för du pratade väldigt mycket där om om att det

Speaker A

blir liksom en annan doft och en helt annan färg när man ser effekten av när man jobbar med de här frågorna. Och jag undrar om du kan svara på hur lång tid det tar innan man ser tydliga effekter

Speaker A

av kolinlagring på marknivå. Tar det lång tid skulle du säga eller? Eh, ja men det är intressant för att det tar ganska lång tid innan man ser effekt liksom i om man sä att när man tar jordprov skicka iväg och kolla vilken

Speaker A

kolhalt det är. Men just de här andra effekterna där vi kollar på liksom mikroliv och strukturen det kan man se ganska snabb effekt faktiskt. Så det kan man se från liksom ett år till ett annat. Eh så det är därför vi gör de här

Speaker A

spartesten då för att gå ut och titta tillsammans på hur ser faktiskt jorden ut och röver oss i rätt riktning eller i. Eh, så det går liksom fortare att få igång eh mikrolivet igen. Och sen såklart så kan man ju eh beroende på vad

Speaker A

man gör för åtgärder då. Vi har ju många lantbrukare till exempel som jobbar med eh spridning av komposter och kompostteer och kompostrakt som då är ett slags ympning av mikroorganismer ut i jorden. Om man har en jord som är

Speaker A

väldigt liksom eh död så behöver man kanske liksom återinföra det här livet då för det finns det är liksom inte som att det bara återuppstår av sig självt utan det kan behöva liksom ympas så att säga.

Speaker A

Mm. Mm. Tack Jessica. Tack snälla. Och då är det dags för vår sista talare. Eh, och det är Ebba Maria Olsson som då är jordbrukare på Mossagården eller också ekobonde. Och Ebba Maria kommer att berätta om hur det på mossagården

Speaker A

förenar ekologiskt jordbruk med kultur eh folkbildning och matupplevelser för att skapa ett hållbart och reser landskap samtidigt som de stärker jordhälsa och biologisk mångfald. Det vill visa hur åtgärder på gårdsnivå kan generera ekosystemtjänster och nya affärsmöjligheter inom resilient

Speaker A

livsmedelsproduktion. Varmt välkommen Emma Marida. Tack så jättemycket. Vad underbart att få vara här och eh börja med kärlek till alla er som jobbar med mål 15 biologiskt eh mångfald som är så viktigt. Ehm på Mossagården så har vi

Speaker A

en renativ affärsmodell och vi jobbar med ett organisatoriskt paraply som inne innefattar då två bolag vara avv ett ett socialt ASF företag eh och en ideelförening ekobunde.se och Mossagårdens natur och Hamparstiftelse som jobbar samhällsfrämjande.

Speaker A

Och gården i sig är en läkande och lärande arena inom 60 hektar av gammelskog båtmarker bete ängar mosse och vad då ekologiska odling. Ehm och vi verkar inom fem verksamhetsområden som är sensoriska måltidsupplevelser på gården eh med kultur som samhällskraft och få impakt

Speaker A

för eh en ökad medvetenhet i våra egna val. hampalismedel, det kolinlagrande ekologiska lantbruket och en ekologisk e-marknadsplats.

Speaker A

Eh, och hjärtat av den här satsningen som vi har så har vi då Hampaladan som är byggd i en del av Skånelängan som är eller restaurerad då som är restaurerad med eh hampa och vildpanel från gården och med ett kök som man kan göra olika

Speaker A

saker i. Och vi inom familjen Olsson började odla ekologiskt 85. Mina föräldrar gjorde det. Och redan tids väcktes en tanke om att vi skulle eh en bistå den ekologiska utvecklingen och vi ville jobba med hållbarhetsfrågor beyond ehm det vanliga traditionella ekologiska

Speaker A

lantbruket och då föddes tanken om att låta just ekobunden och kunden få mäta sin ekologisk ansakslåda och det gjorde att vi blev först i Sverige med att introducera det här konceptet med prenumerationer på frukt och gransakslådor på vapzoner 98 startade vi

Speaker A

med det och vad som är lite unikt för oss är utlämningsställena som bygger på ideella engagemang och privatpersoner som går samman. Ehm och det gör också att vi får väldigt optimerade leveranser för det är också någonting man behöver

Speaker A

eh inkludera att man har som lite miljöpåverkan överhuvudtaget när man jobbar med matproduktion och man kan få hem förstås som man vill. Men vi tänker att just det här mötet med bunden var det som vi tänkte koppla med då till att

Speaker A

vi blir mer medveten om v vi äter, hur det påverkar man vill gö och att man behöver få en ökad förstorse om varför bra mat kostar kostar mer eller kostar liksom naturligt mycket och att det är värt att investera i. Och jag tänker att

Speaker A

också med produktionskonceptet att man enkelt kan skapa förändring genom att bli mer engagerad i laga mat från grunden och välja vegetariska alternativ. säsongens råvaror.

Speaker A

Vi ser också att kundgrupperna är allt ifrån studenter och pensionärer så att äta ekologiskt är mer som ett livsval.

Speaker A

Ehm och man har också lägköttkonsumtion, läger mig i produktion när man väljer ekologiskt. Och många vill ge den bästa starten i livet till sina barn. De frågar var barnfamiljer, varför de eh vill konsumera. Det är medvetet. Ehm, vi

Speaker A

tänker också att konsumentmakten är enorm och att vi verkligen kan skapa det klimat och samhälle och landskapsbild och biodiversitet som vi vill se i framtiden. Och genom en ökad medvetenhet så gör vi skillnad och vi ville ju engagera konsumenten i

Speaker A

pågårdsnivå. Så istället för att åka ut på marknad och infördagar så valde vi 2008 att istället bjuda ut in till en ekologisk musik och upplevelsefestival.

Speaker A

Eh, och då satsade vi på musik, mat, sagor naturvandringar arkeologiskt spa, takkör, smoothie cykel, teater och en egen barn sän. Och sen hade vi var Hampa labyrint som barnen fortfarande pratar om. Och [harklar sig] det som förenade festivalen var ju de här

Speaker A

ekologiska tankegångarna och vi ville genom liveemusiken bjuda in till folkbildning rörde livsmedelsproduktionen och återkoppla människor till naturen och värmen i det här blev enormt. Värmen i gensvaret och det var också någonting vi fortsatte med i 13 år så jag bara skickar mig lite

Speaker A

bilder ifrån festivalen. Eh och den kommer tillbaka. Ehm, men vi jobbar just nu väldigt väldigt mycket med just jordhälsan och bygger jord. Ehm, för mår jorden bra, då mår vi bra. Så det är jätteviktigt. Och här kan man se lite

Speaker A

hur mycket jord och bygga liksom vilka rotsystem man kan man kan satsa på. För precis som Jessica nämnde att det är jätteviktigt att det finns mycket liv i jorden och 50 % av jorden består av hålligheter. Här lever 60 % av alla

Speaker A

arter som finns på jordklotet. Och i en t-sked jord får det plats 10 miljarder bakterier, flera hundra meters svamphyfar.

Speaker A

Eh, och man kan också se att att vi vet inte så himla mycket om jorden egentligen. Jag tror säkert vi med mer om rymden. Eh, men om man tittar på kärlväxterna så finns det eh ungefär 350.000 kända växter men att man tror

Speaker A

att det är 400.000 som estimat att det finns och matodern så är ungefär 25.000 1000 kända men man tror att det finns ungefär en miljon eller kanske till och med upp 10 miljoner. Så att det här är någonting som behövs utas utforskas mer.

Speaker A

Ehm vi vet också att ett exystem med fler arter står bättre emot förändringarna. Ehm men vi ser också problematiken med större gårdar och fält, dikning av våtmarker, jämväxning av naturbetmarker, ensidigare växtföljder, rörlagda diken och bäckar, naturfrämmande kemikalieanvändning.

Speaker A

Vi kanske får blicka om något annat här än vad vi gjorde v vad vi gjort efter världskrivit när vi började med giftanvändningen och konstgäslet.

Speaker A

Genetisk snävara grödor och djur. Och idag är 1618 i svenska jordbrukslandskapet rödlistade ju brist på mat och boplatser i jordlinslandskapet.

Speaker A

Vi ser också att erionen gör att eh att det påverkas och nybildning av jord tar 100 till 1000 år eller gånger längre tid. ehm genom förlusten av variationen.

Speaker A

Ehm vi ser också näringsförluster där 50 % av kvävet läcker ut att fosforloras en. Eh vi ser att kolet förändras i halten eh i jord alltså mängden kol förändras i marken och att 40 till 70 % av mullen är förlorad. Eh och atträset

Speaker A

att det här förändras eh habidresistensen. Och här får vi nog titta på att vi inte behöver använda de här typeren av gifterna. lite av andra system som vi hade innan andra världskriget där vi hade mer byggd jord och energiåtgången att vi behöver se om

Speaker A

eh vår ehm vår resiliens här. Och här tittar vi också på en traktor som står i en vattentyngdåker och vi ser ju att markna inte kan hålla luft och hålla vatten på det sättet som de som de bör

Speaker A

kunna. Och det det visar att vi har ofriska jordar. Ehm och eh vi behöver bygga jordarna här så de också kan börja producera sin egen näring. Och här kan vi se cykelvägen mellan Lund och Dalby där vi serion och att det till och med

Speaker A

sant flykt utöver cykelvägen. Om vi tittar på det ekologiska lantbrukets effekter så har vi mer än 70 % vilda arter i lantbruket och 50 % fler pollinerade insektsarter, 20 % fler av leddjur, eh 20 % fler fågelarter och

Speaker A

högre antal mikroorganismer. Vi ser också att det ekologiska lantbruket bidrar till landsgruppets multifunktionalitet som också är viktigt att vi har olika typer av produktioner på gårdarna. Eh, det gör också en ökad resiliens och rapporten 2018 på NLU visar att vi är mer resilienta inom det

Speaker A

ekologiska lantbruket inom beredskapssäkringen och att vi har olika typer av skörd men skörda mer eh varierat.

Speaker A

Eh, och att samspelet i odlingsformen är också viktigt. Om man tittar på biologisk mångfald i odlingsskapet så är ju då att det att man eh att artrikedomen är också beroende av andra arter som kommer ifrån omgivande landskap. Så är det svårt att skapa ett

Speaker A

ett eh system som bara är kopplat till ehm eh men en central pool liksom. Ehm och vi har inom planetens gränser har vi då inom mossagården en naturfrämda kemikalie och befrielse vision för lantrycket fram till år 2040 och det är

Speaker A

vision om ett framtid odlingssystem som inte hotar liv och hälsa för människor och exystem och som gynnar lokalproduktionens eh proteinskydets jordförbättrande grödor och cirkulär beredskapssäkan lokalproduktioner.

Speaker A

Engagerad gräsruströrelse. Om vi tittar på biodiversiteten från Mossagården då så är här lite bilder från den blommade åkern som vi haft och lite speciella arter som pibblor och blommunkar och hedblomster som är fridlyst. De är mycket förekommade hos oss. Vi har

Speaker A

backsvalar. Vi jobbar med långa rotsystem och hampan. Det känns jätteviktigt för oss att gynna de långrotsväxt växterna. Och vi har mycket våtmarker, gämvärsklassade djur som vi kallar samhällsbetande.

Speaker A

Och vi jobbar med ektungarna och och värde värdesätter de här gamla träden vi har för att skapa en rik biologisk mångfald. Eh, om man ser resultatet så har vi inte gjort en genomgående inventering av vårgård. Men om vi tittar

Speaker A

på grfastigheten som är nästgås så har vi en väldigt stor arttrikedom och där är stort antal rödlistade arter som har stor betydelse på intern på nationell nivå. Och när det noterades 1218 så var 85 rödlistade och det beror på de här

Speaker A

sandiga hedarna och ädelövskogarna eh som gör en väldigt stor artmångfald och det eh är ju någonting som vi har på gården också så att det här är någonting som vi brinner för. Ibland tänker jag så att man bara skola villag småfall när

Speaker A

man har den här typen biotop. Eh, och jag ska runda av jag kan ju måste ju bara lämna lite om hampa för vi älskar ju hampa på mossagården och den är koldioxidsamlandes kulturväxt som ger ett näringsriktsbö här kan man se då

Speaker A

både hambolja som vi var först med första produkten villatera på ICA och var hamparaglass. Och jag hade önskat att alla barn kunde liksom växa upp med eh med eh just att man får uppleva hampan.

Speaker A

Den här är jätte. Hej. Får jag och ta lite handolja? Ja. [musik] Så också viktig för den blå smångfallen.

Speaker A

Och ni kan kolla in lite historier när svenska staten drev bredningsverk så ni kan bara söka upp det här från Gotland.

Speaker A

Svenska staten hade ju egna bredningsverk för hampan och Henrik Henrik Ford byggde sin första hampabil bara med eh drivmel från hampa och med drivmö från eh och en gås i plast av hampa. [skratt] också. Det finns mycket i historien och vi älskar ju det här med

Speaker A

naturen och dess skönhets eh variationsrikedom och jag är väldigt stolt över att kunna jobba med någonting där jag kombinerar eh min idealism i entreprenörskapet och får jättegärna kontakta mig.

Speaker A

Tack snilla Ebba Maria alltså. Och det är ju inte konstigt att de här presentationerna dröver lite för att det är man märker ju att ni har en stor pension i frågan och det tänker jag är ju också jätteviktigt det här att hur vi

Speaker A

kan sprida liksom det vi gör och inspirera och engagera andra så att jag är tack snälla för att vi har fått lyssna på dig idag.

Speaker A

Ja, vi älskar ju det här med får jobba och sprida information och får ge glädje åt vad man kan göra tillsammans med naturen och för den de starka btopporna som behövs liksom. Exakt. Och det gör ju jättemycket verkligen.

Speaker A

Och jag tänker för för du var inne på det men eh och jag är ju själv intresserad av de här frågorna så så jag har en kort fråga för för tiden springer iväg så att vi också hinner ta in de två

Speaker A

andra talarna. Ehm men hur kan kultur upplever du matupplevelse och folkbildning fungera liksom som motorer för att öka intresset av biologisk mångfalld? Det har liksom något mer medskick tänker jag utifrån det du redan har delat väldigt kort.

Speaker A

Nej, men vi alltså jag känner de här sköna alltså sköna vibesen i kroppen aviken att de vi behöver alltså det bästa det svåraste i världen är ju att ändra människors konsumentbeteenden och då är det bästa sättet att göra det

Speaker A

kris och katastrof men den verkligen kan vi skapa liksom på ett enkelt sätt själv liksom och då tänker så här då jobbar vi med den positiva inlärningen och då tror jag att just kultur och sköna skön känsla i kroppen gör att vi kan öka vår

Speaker A

medvet och då göra medvetna handlingar som gör skillnad för tillsammans och det var Johan också med på tillsammans blir vi ju starka så vi gör ju det här tillsammans och det känns ju så viktigt och det tror jag

Speaker A

kulturen är en enorm kraft och vi börjar ju väldigt tidigt med det 2008 då var det ju lite så märkligt att hålla på med kultur och miljöfrågor och eh och vilja gynna bå mångfalden. Men idag ser vi det

Speaker A

mer komma som en kraft i samhället. Jag tror jättemycket på det. Tack. Mer musik på gårdarna. Ja, mer musik på gårdarna. Tackarb Maria. Och då vill jag kort ta in er alla. Nu har vi ju dröt över några minuter, men jag tänker om ni

Speaker A

har ett eller två ord som medskick till de som har lyssnat. Ska vi ska vi börja med dig? Maria, har du något mer, något kort bara, något ord eller kanske är det vi pratar om, det här med att samarbeta?

Speaker A

Nej, men jag är så stolt över er ni som är med att vi kan göra det här tillsammans och och tillsammans skapa en kraft, en samhällskraft som kan eh generera vatten eh vattenringseffekt så att vi når ut i samhället. Men att vi

Speaker A

behöver stödja den ekologiska eh och biologiska mångfallen med våra vår handlingskraft. Just det. Tack Eva Marie. Och kort från dig Johan.

Speaker A

Ja. Nej, men jag kan väl stämma in i att vi behöver samverka och att tänka att den här restaureringsplanen som är på gång att den [drar efter andan] man kan hänvisa till den också och använda den som ett som en utgångspunkt

Speaker A

för det som vi brukar prata om som grön omställning att det där det är grön omställning från från grunden att vi och som Jessica var inne på att det är liksom i jorden som som vi behöver börja hantera på ett annat sätt så att vi får

Speaker A

förutsättningarna de blir bättre. Ja, [harklar sig] tack Johan. Och Jessica, har du något avslutande ord?

Speaker A

Jo, men det jag tänker är bara att vi vet hur vi ska göra. Det är bara att börja. Finns liksom inga ursäkter längre för att inte göra någonting. Eh, vi vet hur illa det är och vi vet vad vi ska

Speaker A

göra. Så engager er eh där ni kan liksom utifrån de eh platsen som ni är på. Både som man kan göra det både varje dag när man väljer vad man ska äta eh och eh att göra det i sin yrkesroll. Så vi måste

Speaker A

alla engagera oss. Vi är liksom alla en del av problemet som gör att det ser ut som det gör idag och vi måste alla vara en del av lösningen. Så bara börja.

Speaker A

Ja, verkligen. Och jag instämmer med er alla tre och vill kort informera att vi har ett nätverk som heter CSR Skåne där eh ni gärna får ansluta er och där ni kan prata just hållbarhet och de här frågorna som vi har lyft idag.

Speaker A

Och eh den är om två dagar julfrukosten, men den är tyvärr full men under våren kommer fler. Och sen också de två sista frukostseminarierna och länkar för anmälan kommer inom kort. Så jag vill passa på er alla att eh önska er en

Speaker A

fortsatt fin måndag. Jag höll på att säga fredag men det är måndag. Eh en god jul och ett gott nytt år när de kommer och att hinna njuta innan dess. Och tack till er alla som har lyssnat och er som

Speaker A

har varit med och presenterat idag. Hej då. Tack för idag. Tack. Hej då.

Topics:biologisk mångfaldekosystemhållbar utvecklingSkånegrön infrastrukturmiljömål 2030naturvårdjordbrukrestaureringsplanFN:s hållbarhetsmål

Get More with the SozAI App

Transcribe recordings, audio files, and YouTube videos — with AI summaries and speaker detection. 30 minutes free.

App Store Google Play

Or transcribe another YouTube video here →

Free tools: TXT to SRT · SRT Validator · Merge SRT · Subtitle to Text · All tools