Speaker A
Det går rätt bra för mig i skolan, men jag vill att det går bättre.
Lär dig fokusera och planera effektivt med rätt plugstrategier för bättre skolresultat och mindre stress.
Key Takeaways
- Fokusera på en sak i taget för bättre koncentration och resultat.
- Skapa en lugn och störningsfri studiemiljö för maximal effektivitet.
- Planera och sprid ut pluggandet för att undvika stress och överbelastning.
- Använd lärstrategier aktivt för att förbättra skolprestationer.
- Feedback och kontinuerlig utveckling är viktiga delar av lärprocessen.
Summary
- Fokus och koncentration är avgörande för skolframgång, och distraktioner påverkar negativt.
- Hjärnan fungerar bäst när den gör en sak i taget, multitasking minskar effektiviteten.
- Experiment visar att elever presterar mycket bättre i en störningsfri miljö.
- Arbetsminnet kan hantera ungefär sju saker samtidigt, överbelastning leder till stress.
- Planering och spridning av plugg över flera dagar ökar effektiviteten och minskar stress.
- Vincent får en utmaning att skriva en debattartikel med planerat plugg över tre veckor.
- Feedback är viktigt för att förbättra arbeten och utvecklas i lärandet.
- Att dela upp plugg i kortare pass gör det lättare att fokusera och behålla motivation.
- Att vara ute i god tid och inte skjuta upp plugg ger bättre resultat.
- Stresshantering och förståelse för hjärnans begränsningar hjälper till att behålla fokus.
Chapters
- 00:00Introduktion och fokusproblem i skolan
- 00:52Vikten av lärstrategier
- 01:49Hjärnans begränsningar och multitasking
- 03:00Experiment med störningar i klassrummet
- 05:00Resultat från experimentet och reflektioner
- 07:55Arbetsminnet och dess kapacitet
- 08:49Vincent och behovet av bättre pluggvanor
- 10:52Planering av plugg och debattartikel
- 11:59Feedback och förbättring av arbeten
- 15:06Effektiv studieteknik och stresshantering
Full Transcript — Download SRT & Markdown
Speaker A
Jag har bara så svårt att fokusera. När det är stökigt runt mig har jag svårt att koncentrera mig.
Speaker A
Om jag ska läsa en text får jag hålla för öronen. Jag brukar skjuta upp alla läxor, ta allt på en gång och bara köra.
Speaker A
Det är inte så bra. Många säger att talang och begåvning avgör hur bra det går i skolan.
Speaker A
Det är inte sant. Viktigare än talang är hur du använder din tid och vilken attityd du har.
Speaker A
Men framförallt, vilka strategier du använder när du lär dig. Att plugga utan strategier är som att leta efter en skatt utan karta.
Speaker A
Jag heter Martin Fernström. Jag är lärare och jag vet att alla kan bli sjukt mycket bättre med rätt lärstrategier.
Speaker A
Jag kommer att besöka en vanlig klass med målet att få dem att inse hur mycket roligare och lättare skolan blir med rätt strategier.
Speaker A
I varje program följer jag en elev lite närmare för att se hur lärstrategier kan hjälpa just den eleven att utvecklas.
Speaker A
Nu ska det handla om fokus och distraktioner, sånt som stör fokus. Det är massor av saker som trängs i våra hjärnor.
Speaker A
De tävlar om vår uppmärksamhet. Människor har haft samma hjärna sen stenåldern. Hjärnan fungerar bäst om den får göra en sak i taget.
Speaker A
Vi klarar att göra flera saker, frågan är bara hur bra. Det här är information som jag ska ta in.
Speaker A
Skulle du kunna bombardera mig med lite information? Så. Inte så himla svårt. Det är för att jag kan koncentrera mig på den här bollen.
Speaker A
Vet du vad vi ska göra nu? Ta lite flera bollar. Kör! En. Och vad kan vi lära oss av det här?
Speaker A
Det går att göra en sak i taget. Men vi gillar att göra flera saker samtidigt.
Speaker A
Alla som gillar tv-spel kan räcka upp en hand. Alla som gillar musik kan räcka upp en hand.
Speaker A
Eftersom vår hjärna är så himla cool, den är så himla bra, så himla kraftfull, så är det så att den gillar att bli utmanad.
Speaker A
Den gillar att sträckas. Den gillar att bli lite störd. Men den funkar fortfarande bäst om den får göra en sak i taget.
Speaker A
Upp till klassrummet! Nu kommer det riktiga experimentet. Vi delar klassen i två grupper. Den ena gruppen får vara utan störningsmoment.
Speaker A
Den andra gruppen ska bombarderas med alla störningar vi som moderna människor utsätts för. Under de här förutsättningarna ska de få göra ett läsförståelsetest.
Speaker A
Hej. Slå er ner. I det stökiga rummet finns godis, chips. Det står på en film.
Speaker A
Det finns läsk, det står på musik. Alla snackar med varann, det kommer in sms.
Speaker A
Det är inte helt olikt hur de flesta har det hemma idag. I det lugna rummet försöker vi ta bort alla störningsmoment.
Speaker A
Det finns bara en bänk, en penna och ett sudd. Allt annat ska bort. Ja, nu byter vi låt. Alla märkte att vi bytte låt.
Speaker A
Det var helt omöjligt. Det var världens orkan runt mig. Det var inte kul. Jag kunde inte koncentrera mig.
Speaker A
Det finns inte mycket att säga om det lugna rummet. När vi väl hade fått bort flaskor från borden gick det fort.
Speaker A
Ingen använde tiden ut, alla var klara före. Då är det en minut kvar. Kom igen, nu!
Speaker A
Det stökiga klassrummet var kaotiskt. Det var tjockt rörigt. Tre, två, ett... Tack så mycket, mina käraste vänner.
Speaker A
-Hur kändes alla störningarna? -Jag är van. Det är olika vad man är van vid. Jag är uppväxt med stök, så det är lugnt.
Speaker A
Vincent, hur var det att sitta med alla störningsmoment? Det var helt kaos. Jag hann inte svara på alla frågorna.
Speaker A
Jag är lättstörd. Jag kan inte koncentrera mig med ljud runt mig. Emmy som satt bredvid mig jobbade på, och Isabelle verkade jobba bra.
Speaker A
Det är ju olika för alla hur man har vant sig och så. Ni som satt i det ostörda lugna klassrummet skriver ett snitt på 11,8/12.
Speaker A
I det godis-, musik-, film- och störningsfyllda klassrummet så skrev ni 4,8/12. Hur känns det? Vad kan ni lära er av det?
Speaker A
Man jobbar bättre när det är tyst fast man inte tänker på det. Man sitter ju aldrig och lyssnar på musik och tv samtidigt hemma.
Speaker A
-Jo. -Vänta, det finns de som gör det. -Båda sakerna samtidigt? -Ja. Man har ju tv:n på. Sen kanske man sätter på musik och läser texten.
Speaker A
Man kollar samtidigt som man lyssnar på musik och har mobilen bredvid. Så man får inte så mycket gjort hemma.
Speaker A
De som blev störda lyckades hälften så bra som de som fick lugn och ro.
Speaker A
Då kan man fråga sig hur mycket hjärnan klarar av. Då kommer vi in på hjärnans arbetsmotor.
Speaker A
Minnet kan delas upp i två delar: arbetsminnet och långtidsminnet. Långtidsminnet sparar saker över lång tid.
Speaker A
Kunskaper och erfarenheter kan plockas fram efter flera år. Arbetsminnet är hjärnans arbetsmotor. Det håller saker i huvudet medan vi löser problem.
Speaker A
Arbetsminnet kan hantera sju saker samtidigt. Blir det mer, då spiller det över. Det gör att vi blir stressade och måste påminnas om vad vi höll på med.
Speaker A
Vad kan vi lära oss av det? Ge hjärnan lugn och ro. Gör en sak i taget.
Speaker A
Blir det en massa distraktioner kommer det att spilla över. När jag orienterar är jag fokuserad.
Speaker A
Jag har hållit på i tre år och det är jätteroligt. När man orienterar behöver man bra kondition och kunna planera framåt, så man springer smartaste vägen.
Speaker A
Det är nåt jag vill bli riktigt bra på. Lika planerad och fokuserad ska Vincent vara när han pluggar.
Speaker A
Vincent behöver smartare pluggvanor om han vill nå längre. Han vill ju storsatsa. Okej, vi behöver en gemensam bild av din utveckling.
Speaker A
Vi ska gå upp i trappan. Var är din skolgång nu... om högst upp är världsbäst och längst ner är att allt är svårt?
Speaker A
Kanske här? Man ser att det går bra för Vincent i skolan. Men det skulle gå ännu bättre om han planerade sin skolgång.
Speaker A
Vilka ämnen skulle du beskriva som utmaningar? -SO och svenska. -SO och svenska? Det första steget som Vincent ska ta är att planera hur han ska jobba med de ämnen han tycker är störst utmaningar.
Speaker A
Steg två är att planera likadant för de ämnen som det går bäst i för att få ut maximalt av skolan och lärandet.
Speaker A
Matte och NO är viktigt. Jag planerar att gå natur på gymnasiet och kanske bli ingenjör.
Speaker A
Då börjar vi med första trappsteget. Kom, jag ska visa en grej. Tidigare har Vincent lagt allt plugg på en dag och kört i tre timmar.
Speaker A
Håller man på så blir hjärnan helt mosig. Vincent, min vän, det här är din vecka.
Speaker A
Vincent ska sprida ut sitt pluggande på tre fasta dagar. Han ska inte sitta längre än 30 minuter.
Speaker A
Det känns som en bra idé, men det känns som att... Jag kommer knappt att hinna nåt på en halvtimme. Jag sitter i tre timmar.
Speaker A
Nu du, Vincent, så har jag en tre-veckors till dig. Det är för att du ska få en utmaning. Du ska skriva en debattartikel.
Speaker A
-Hur känns det? -Jobbig uppgift. Vincent ska angripa sina största utmaningar, svenska och SO, i samma arbete, och det blir en debattartikel.
Speaker A
Ett sånt arbete kräver struktur, att man tar lite i taget, att man låter det vara en process och låter det växa fram.
Speaker A
Inte att man gör allt på en gång i sista minuten. -Det ser mycket ut. -Vad är det som ser mest ut?
Speaker A
Jag tror att det är så mycket färger och så... När Vincent ser artikeln uppspaltad över tre veckor tänker han: "Hur mycket är det egentligen?" Ungefär så mycket att man inte ska göra det på en kväll på tre timmar.
Speaker A
Ungefär så mycket. Vad trodde du? Det här kommer att bli grymt. Här är din vecka, eller snarare, din uppsats på tre veckor.
Speaker A
Hur var det nu? Förut pluggade Vincent en gång i veckan. Han samlade ihop allt på ett monsterpass.
Speaker A
Nu ska han sprida ut pluggandet över tre kortare pass. Dessutom kan han ta till två småpass om det skulle behövas.
Speaker A
Det känns som en stor, kanske lite knölig uppgift som kommer att ta mycket av min tid.
Speaker A
Vincent är rädd att inte hinna på korta pass. Med planerat plugg utspritt blir man effektivare.
Speaker A
Poängen är att lägga mindre tid och få ut mer. En annan viktig sak är att få feedback.
Speaker A
Det kan ju vara jobbigt att höra att saker i ens text inte är bra.
Speaker A
Man kan ju försöka ta in det och göra texten bättre. -Hej. -Kom in. Jag tänker att eftersom så många röster läggs på SD i landsbygden kanske många vill uttrycka missnöje, för att nåt är fel där.
Speaker A
Du skulle kunna prata lite mer om vad de vill förbättra. Ge lite exempel så man fattar vad du menar med det.
Speaker A
-Utveckla det. -Ja, utv...
Speaker A
Jag tror att jag har lagt ner mer tid. Fast det känns inte som mer tid, för det var så kort varje gång.
Speaker A
Jag är nyfiken på hur det har gått för Vincent. Han tycker det är jobbigt med stavning och läsning.
Speaker A
Så jag hoppas att det här har gått jättebra. Tja! Slå dig ner. Nu är jag läskigt nyfiken. Hur gick det?
Speaker A
Det bedömdes i svenska och SO. -Jag fick B i svenska och C i SO. -Alltså...
Speaker A
Det är ju bara att lägga dit den. B! Det är ju ett helt betygssteg.
Speaker A
Du kliver ju uppför din trappa som om det vore löjligt enkelt. Hur har det känts att dela upp det och göra lite i taget?
Speaker A
När jag följde schemat kändes det väldigt effektivt. När man har saker planerade, då gör man dem.
Speaker A
Nu ska vi plocka ut alla bra grejer som du har gjort- -och sen blåser vi upp det till hela din skolgång.
Speaker A
Vincent vill höja sin matte och NO, för han funderar på att bli ingenjör. Hur gör man för att planera hela sin skolgång så här?
Speaker A
Då måste du ta reda på ett par saker: När har jag prov eller inlämning?
Speaker A
Vad behöver jag kunna, och hur mycket? Hur många dagar kommer det att ta? Sen är det bara att sätta igång, ta lite i taget och börja i tid.
Speaker A
Slarva inte med planeringen, då funkar inte det här. Hela din skolgång ska vi fixa. Ditt fokus är naturligtvis matte och NO.
Speaker A
-Hur känns det? -Det känns bra. Nu ska vi köra så det ryker. När man höjer förväntningarna är det lätt att höja stressnivåerna.
Speaker A
Därför får Vincent och ett par kompisar gå till en stresscoach. De ska få lära sig om stress och hur man kan hantera den.
Speaker A
Vi kan börja med stress i skolan. Ge mig exempel på situationer som är verkligt stressiga i skolan.
Speaker A
När vi har flera prov på en vecka. Alla sitter på rasterna och läser. Jag tror inte det hjälper. Det är bättre att vara ute i god tid.
Speaker A
Dagen innan provet sitter alla och läser på rasterna. Tidigare i veckan har ingen pluggat, men alla vet att det blir prov- -men ingen har tagit initiativ till att göra något.
Speaker A
Jag vill att allting ska vara perfekt, så jag skjuter upp det. Om jag börjar göra det nu, så kommer någonting att bli fel.
Speaker A
Om jag tänker lite mer på det kommer jag kanske att komma på nåt bättre.
Speaker A
Det är jobbigt när elever skjuter upp saker- -för att de vill att det ska bli perfekt.
Speaker A
Det är som om de väntar på att nåt perfekt ska landa i huvudet. Men så funkar det inte. Saker som blir svinbra är alltid en process.
Speaker A
Man måste våga göra fult och dåligt först- -för att kunna göra snyggt och svinbra sen.
Speaker A
Jag brukar skjuta upp mina läxor till sista dagen. Jag har gitarrlektion på torsdagar, för vi har alltid läxor till fredag.
Speaker A
Då sitter jag på kvällen och gör alla läxor samtidigt i tre timmar. -Gör du inga läxor de andra dagarna? -Inte så ofta.
Speaker A
Jag tror det är mest att jag inte orkar. Jag gör det hellre senare. Vad får du av det? Alltså, positiva belöningar.
Speaker A
Jag får mer tid när jag kan göra andra saker, som att spela gitarr. Så, på kort sikt är det bara vinst.
Speaker A
Och på lång sikt är det förlust därför att du betalar med stress. När det är stressigt blir man trött i hjärnan.
Speaker A
Man måste prestera så mycket även om man inte riktigt orkar det. Man kör för mycket med sig själv.
Speaker A
Jag vill att ni lägger en hand på magen och en hand på bröstet. Och så andas vi.
Speaker A
Om man känner att man blir stressad finns det knep för att lugna sig. Andningsövningar är bra om man behöver en paus.
Speaker A
Jättelångsamt ut. När vi flyr eller kämpar så hyperventilerar vi. Vi andas fort genom bröstet.
Speaker A
Men när vi slappnar av släpper vi in luften hela vägen in i magen. Och så kan vi känna att magen är som en ballong som vi blåser upp.
Speaker A
Men om man känner att man är så stressad att man mår dåligt- -då är det bra att prata med nån om det och få hjälp.
Speaker A
På vår orienteringsdag hade jag siktat in mig på ett betyg- -som jag hade klarat året innan. Jag kände att det jag hade gjort räckte.
Speaker A
Jag tror jag hittade första kontrollen. När jag skulle till nästa sprang jag fel och blev stressad.
Speaker A
Sen ramlade jag, och det var jobbigt, för jag förlorade tid på det. Jag tänkte: "Jag kan inte." Det var bara en massa negativa tankar.
Speaker A
Rädsla att misslyckas är värsta fienden- -för nån som har höga krav på sig själv.
Speaker A
Då kommer 10 000-kronorsfrågan. Hur stärker vi ett självförtroende som kanske inte är superbra? Här tror jag att det handlar om att sluta kolla på vad andra klarar av- -och istället lägga fokus på saker som du klarar av.
Speaker A
Vad har du lärt dig? Om vi tänker oss att du står i en trappa måste du kolla nedåt.
Speaker A
"Alltså, shit! Har jag gjort den här klättringen? Vad grym jag är." "Allt jag har lärt mig." Kan du se på dina vinster, saker du har klarat av- -då kommer självförtroendet att öka.
Speaker A
Dessutom så är det här en jättebra medicin mot stress. Du vet, den här stenåldershjärnan som vi har, den har en begränsning.
Speaker A
Den lär sig väldigt dåligt under hård stress. Stress och oro tar upp kopplingar i hjärnan.
Speaker A
Det gör att det blir svårt, eller ibland omöjligt att lära sig saker. Det här, det är vårt fokus.
Speaker A
Det här är en viktig uppgift. Tricket är att inte benhårt försöka hålla kvar fokus vid en sak.
Speaker A
När det dyker upp en störning som tar vårt fokus- Då gäller det att komma ihåg vad man höll på med- -och sen ta tillbaka fokuset igen.
Speaker A
Ju mer störningar... Ju mer saker vi har att göra, ju mer stress... ...desto svårare blir det att ta tillbaka fokus till uppgiften.
Speaker A
Vad kan vi lära oss? Ta bort alla störningsmoment som du har kontroll över- -så du slipper bli stressad.
Speaker A
Du ska vara välplanerad och välfokuserad. Är du inte välplanerad blir du stressad. Du kan till och med vilja låta bli uppgiften.
Speaker A
Är du välplanerad, välfokuserad och inte stressad blir det fett kul. Okej, nu gäller det för Vincent att maxa och köra hårt.
Speaker A
Först ut så blir det biologiprov. -Tror du det blir svårt? -Det brukar vara fem stora frågor.
Speaker A
Man får resonera mycket, då kan man rädda sig om man inte har pluggat. Jag är bättre på fakta än att resonera.
Speaker A
Jag har pluggat en vecka före provet varje dag i ungefär 20 minuter. Det känns bra, fast jag är lite stressad över hur det ska gå.
Speaker A
Det gick bra. Det var svårt, men jag tror att det gick bra. Den sista frågan var lite klurig, men jag tror att jag fick med det mesta.
Speaker A
Det är Vincents favoritgren och han har spritt ut pluggandet. Han har gjort lite i taget.
Speaker A
Nu var jag mycket mer förberedd. Det gjorde att jag kunde fokusera på att göra tydliga uträkningar.
Speaker A
Det får vi ju också poäng för. Jag hoppas att det kommer att funka för honom. Jag hoppas!
Speaker A
Vi tar det en gång till. Målet är att behålla fokus på uppgiften. Hur gör du det på bästa sätt?
Speaker A
Kanske det viktigaste är att planera, så man kan sprida ut plugget- -och slippa bli stressad.
Speaker A
När du tappar fokus, öva på att dra tillbaka det till uppgiften. Du kan hjälpa dig själv genom att stänga av mobilen- -och allt annat som stjäl ditt fokus.
Speaker A
Du kan dela upp arbetet i mindre delar. Och du kan göra en sak i taget.
Speaker A
-Hej. -Kom och sätt dig. Hör du, nu är jag sjukt nyfiken. Hur funkade det med matten?
Speaker A
På det senaste provet fick jag ett solkart B. Yes box! Vad cool du är! Det är så himla bra.
Speaker A
-Hur kom du dit? -Jag pluggade smart. Så klart. I och med att jag gör det utspritt sitter jag aldrig och gör läxorna- -för att jag gör dem hela tiden. Jag gör allting lite varje dag.
Speaker A
Då blir det inga tretimmarspass. Då känns det inte som om jag har läxor. Det är vackert. Det är hur snyggt som helst.
Speaker A
Du säger att du har blivit av med dina hemska tretimmarspass. Ändå så lyckas du bättre.
Speaker A
Har du några tankar om vad du ska göra för att hålla kvar arbetssättet? Ja, börja planera. Jag tänker använda planscherna som jag fick.
Speaker A
Om det är nåt stort arbete ska jag skriva och planera varje dag. Om vi tänker framåt, vad ska du ha strategierna till?
Speaker A
Jag planerar att gå natur med musikinriktning. Fett! Både elgitarr och bygga broar. Det är typ det fetaste som finns.
Speaker A
-Bra jobbat. -Tack. Hör du, kom nu! Nu drar vi. Nu har han plockat bort distraktioner och planerat och vässat sitt fokus.
Speaker A
Och han har fått bättre resultat. Jag har gjort mig av med väldigt mycket stress.
Speaker A
Jag har det mycket lättare bara, i vardagen. Visst har jag en bit kvar att gå. Biologin gick som den brukar.
Speaker A
Men jag har blivit starkare i både svenska och matte. Kunskap som jag har pluggat in under en längre tid sitter kvar längre.
Speaker A
Jag kommer ihåg det, inte bara inför provet, utan flera år senare. Nu gäller det bara att fortsätta, för då kan Vincent nog nå- -precis hur långt som helst.
Speaker A
Textning: Aino Bergh www.btistudios.com
Topics:fokusstudieteknikplaneringkoncentrationlärstrategierarbetsminnestresshanteringskolframgångstudietipsOrka plugga
