Speaker A
Vissa händelser i historien påverkar oss mer än andra. Industriella revolutionen förändrar verkligen livet för alla människor på hela jorden. Kolla här, i 10 000 år så levde ju människor så här. De allra flesta bodde på landet. Vi jobbade med jordbruk eller hantverk. Vi odlade vår mat och tillverkade våra egna kläder. Hade du tur så hade du kanske ett djur. Men plötsligt händer något här. Så bor de flesta människor i städer. Vi jobbar i fabriker eller på arbetsplatser i stan. Vi köper maten och kläderna vi behöver, och du kan åka var du vill i hela världen. Vad var det som hände? Jo, här har du den industriella revolutionen. Den förändrar vardagen för hela mänskligheten. Men varför byggdes plötsligt alla dessa fabriker, och varför slutade folk odla sin egen mat? Och hur fick man alla att flytta från landet till stan? Vi tar det från början. Revolution betyder ju snabb och stor förändring, men den industriella revolutionen går inte på bara några år. Den pågår under lång tid, över 100 år. Förändringen händer inte heller samtidigt på alla ställen. Den börjar här i Storbritannien i mitten på 1700-talet och sprider sig sen till resten av Europa och vidare ut över världen. Till Sverige kommer den på senare delen av 1800-talet. Men varför händer allt det här, och varför börjar det just i Storbritannien? Man brukar prata om fyra viktiga faktorer: jordbruket, råvarorna, uppfinningarna och handeln. Men vi tar pusselbitarna en i taget och vi backar lite till. Precis innan industriella revolutionen får vi genast den första pusselbiten: jordbruket. Så här levde vi alltså i 10 000 år, och sen i början av 1700-talet görs stora förändringar som är avgörande för industrialiseringen. Jordbruket börjar nu effektiviseras. Bönderna börjar till exempel att odla annorlunda och använda maskiner. Till en början ganska enkla maskiner, men allt detta gör att man får ut mer mat från samma yta, och det behövs inte lika många människor som arbetar på varje bondgård. Man kan alltså göra samma arbete med färre. En annan viktig reform som görs är det som i Sverige kallas skifte. Förr såg det ofta ut så här: de olika fälten är åkrar som ägs av olika bönder. Alla gula ägs av dig, de gröna av din granne och så vidare. Och det var rättvist för alla fick tillgång till den bra jorden, men det var inte så effektivt att ha sina jordplättar utspridda över stor yta. De nya maskinerna var svåra att flytta runt, så då beslutas det om skifte. Man slår ihop, alltså skiftar de små jordplättarna till större åkrar. Det gör också att jordbruket blir mer effektivt, så man får mer mat, fler blir mätta, fler människor överlever, men samtidigt behövs inte lika många som jobbar. Så vad gör folk då? Då drar de till stan. På bara några år sker det en enorm urbanisering, alltså att många människor flyttar från landsbygd till städer. Men finns det verkligen jobb i stan då? Japp, det gör det. Nu börjar det växa fram industrier och fabriker i städerna, och där behövs det folk som jobbar med industri. Med industri menar man en verksamhet där människor med hjälp av maskiner förvandlar råvaror till färdiga produkter, till exempel bomull som blir till tyg och som sen blir till kläder. Och här kommer nästa pusselbit: råvarorna. Det finns många viktiga råvaror. Vi börjar med stenkol. Här är den. Det är den här man eldar med för att driva ångmaskiner. Istället för att använda muskelkraft så får maskinerna göra jobbet snabbt, effektivt och billigare. Stenkol bryts i gruvor, och Storbritannien har mycket stenkol, så den blir ganska billig. Så det går verkligen att tjäna pengar på att investera i fabrik. För att verkligen fatta vilken revolution det här är, kan vi jämföra med hur man tillverkade saker innan den industriella revolutionen. Kolla här: en fabrikör som ville tillverka tyg köpte då bomull som sen fraktades ut till de som ska göra trådar av bomullen, och då användes en sån här, en spinnrock. Och sen skickades de färdiga trådarna till en vävare som vävde tyg av dem. Sen skickades det färdiga tyget till fabrikören som kunde sälja det. Det tog lång tid och var ineffektivt, så det fanns verkligen ett behov av att tillverka saker billigare och snabbare. Och det här är ju mitt under epoken upplysningen, en tid som verkligen uppmuntrar nya idéer, att ifrågasätta det gamla och att tänka nytt. Och här kommer nästa pusselbit: uppfinningarna. En av dem är Spinning Jenny. Det är en maskin som kan spinna åtta trådar samtidigt, men som sköts av en enda person, så den ersätter sju människor. Spinning Jenny-maskinerna samlas i stora lokaler inne i stan, fabriker, så alla de som suttit hemma och jobbat är nu tvungna att komma dit, ja, alltså om de vill fortsätta med jobbet. Och det är många yrken som påverkas på samma sätt. Spinning Jenny är därför en viktig symbol för starten på den industriella revolutionen. Men hur drivs Spinning Jenny då? Ja, en annan viktig uppfinning är ångmaskinen. Det är ångkraften som driver maskinerna och gör att det går att producera ännu snabbare och billigare. En maskin är starkare än människor och djur, och en maskin behöver inte vila eller äta, men det måste matas med bränsle. Plötsligt behövs det otroligt mycket stenkol från gruvorna, och då behövs det ännu fler människor som jobbar där. Och alla människor som nu bor i städerna och jobbar hela dagarna, de hinner ju inte odla sin egen mat eller sy sina egna kläder, så de måste köpa allt de behöver. Och nu när de jobbar så får de ju lön, så nu kan de köpa saker. Det finns alltså en växande efterfrågan på marknaden, och då måste man producera ännu mer saker som folk kan köpa. Så bara det att folk kommer till städerna gör att industrialiseringen rullar på ännu fortare. Men det är inte bara i städerna det köps saker. Storbritannien handlar med hela världen, och handeln är den sista pusselbiten för att förstå varför industriella revolutionen hände och varför den börjar i just Storbritannien. Nya lagar och regler gjorde det lättare att importera varor och bedriva handel, och Storbritannien är en stormakt med många kolonier och inflytande i en stor del av världen. Här är den så kallade triangelhandeln viktig. Namnet kommer från att handeln utgör just en triangel. Kolla här: från Storbritannien fraktas varor som till exempel vapen, verktyg och alkohol. I Afrika byts det ut mot infångade människor som förslavas och skeppas till kolonier i Amerika, där utnyttjas de som gratis arbetskraft på bomullsodlingar. Och bomullen blir en annan viktig råvara. Den fraktas sen till Storbritannien, och där blir bomullen till tyg i fabrikerna med hjälp av Spinning Jenny. Praktiskt för oss i Europa. De människor som levde i kolonierna eller förslavades hade såklart ett helt annat perspektiv. Nu har vi rusat fram här, men vi har faktiskt svaret på varför allt detta händer. Så för att sammanfatta: Det finns alltså råvaror, till exempel bomull och stenkol. Det finns arbetskraft, alla människor som flyttar in till städerna när jordbruket förändras. Det finns pengar, för handeln blomstrar och slavar jobbar ju gratis. Och så finns det industrier med nya uppfinningar som gör att råvaror, arbetskraft och ny teknik skapar ett helt nytt samhälle. Men hur är det att leva och bo och arbeta i de nya industristäderna? Ja, idag ska vi nog säga att det var vidrigt. Här har vi den. Fabrikerna. För de flesta är det ett hårt liv. Arbetstiden är ofta 12 timmar per dag, men det är inte ovanligt med 16 timmars arbetsdag. Den industriella revolutionen gör Storbritannien rikt, men alltså det är ju de här som får pengarna, överklassen och medelklassen. Det är också de som tjänar pengar på att handla med kolonierna. För industriarbetarna är det värre. De har låga löner och fruktansvärda förhållanden. Maskiner har inga skydd, så det blir ofta olyckor. Arbetare kan dras in i maskiner och dö, eller att kroppsdelar slits av. Här har några andra arbetare. Att barn jobbar är vanligt. Lönerna är så låga att alla i familjen måste jobba, och barn arbetar lika länge och lika hårt som vuxna, men för lägre lön. Här ser vi hur effektivt det är med barnarbetare. I kolgruvorna är barn perfekta. De kan ju krypa in i trånga utrymmen där vuxna inte får plats. 12 timmars arbetsdag krypandes på knä i mörker.