Speaker A
Här sitter jag med en gammal sten. Men det är inte vilken sten som helst. Det är en bit av Berlinmuren. En hög mur som delade Tysklands huvudstad Berlin mellan öst och väst. Och mer än så. Muren var gränsen mellan demokrati och diktatur.
En pedagogisk genomgång av kalla kriget, dess orsaker, viktiga händelser och konsekvenser, med fokus på Berlinmuren och supermakternas konflikt.
Key Takeaways
- Kalla kriget var en ideologisk och militär konflikt utan direkt krig mellan supermakterna.
- Berlinmuren symboliserade delningen mellan öst och väst samt demokrati och diktatur.
- Kubakrisen visade hur nära världen kunde komma ett kärnvapenkrig och vikten av diplomati.
- Proxykrig och rymdkapplöpning var centrala delar av konflikten mellan USA och Sovjet.
- Sovjetunionens ekonomiska svagheter och folkets krav på frihet bidrog till kalla krigets slut.
Summary
- Berlinmuren delade Berlin och blev en symbol för konflikten mellan demokrati och diktatur under kalla kriget.
- Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen från 1945 till 1989, präglad av kärnvapenskräck och ideologisk kamp.
- USA och Sovjetunionen hade helt olika politiska system och mål, vilket skapade en djup konflikt och global påverkan.
- Europa delades i två block med NATO och Warszawapakten, och Tyskland delades i Öst- och Västtyskland.
- Kubakrisen var en av de mest kritiska händelserna där världen var nära kärnvapenkrig, men slutade med diplomati och en het linje mellan supermakterna.
- Kalla kriget inkluderade proxykrig som Koreakriget och Vietnamkriget där supermakterna stödde olika sidor.
- Rymdkapplöpningen var en viktig del av propagandakampen mellan USA och Sovjet, med månen som symbol för överlägsenhet.
- Kalla kriget var också en kamp om idéer, kultur och samhällssystem, med stora investeringar i propaganda och sport.
- Under 1980-talet ökade spänningarna igen i det nya kalla kriget, vilket ledde till en kostsam kapprustning.
- Sovjetunionens ekonomiska system och folkets längtan efter frihet bidrog till kalla krigets slut och Berlinmurens fall.
Full Transcript — Download SRT & Markdown
Speaker A
Alltså folk som försökte klättra över den här sköts ihjäl. Och det här är inte så länge sen. Berlinmuren fanns när jag var tonåring. Men det var inte bara staden Berlin som var delad. Landet Tyskland var delat. Ja, hela Europa
Speaker A
mellan öst och väst. Därför blev Berlinmuren också en symbol för kalla kriget. Och vad är det då? Ja, ett krig som inte är ett krig och samtidigt väldigt många olika krig och absolut inte fred. Det låter lite förvirrande
Speaker A
men det är ganska lätt att förstå. Vi tar det från början. [Musik] Så här slutar andra världskriget.
Speaker A
Atombomber över Japan är ett helt nytt och kraftfullt vapen. Men de där bomberna som avslutade kriget blev också början på kalla kriget. Och kalla kriget var en konflikt som pågick från andra världskrigets slut 1945 och fram till 1989 när Berlinmuren
Speaker A
föll. Och det var främst konflikt mellan Sovjetunionen och USA. Men det påverkade hela världen. Men det blev aldrig direkt krig mellan USA och Sovjet. Och orsaken var just atombomben eller kärnvapen som det också kallas. Plötsligt fanns det ett vapen som var så kraftfullt att om
Speaker A
det blev ett kärnvapenkrig så skulle hela jorden riskera att förstöras och mänskligheten dö ut. Och det är också förklaring efter själva begreppet kalla kriget. Det var en frostig relation, en kylig misstänksamhet. Men det smällde aldrig och blev aldrig så där varmt som det kan
Speaker A
bli när en atombomb exploderar. Men det var faktiskt väldigt nära, flera gånger till och med. Men för att förstå hur allt börjar så måste vi tillbaka till andra världskriget.
Speaker A
USA och Sovjetunionen var de två stora vinnarna efter andra världskriget. De två nya supermakterna i världen. Under själva kriget så var de emot Nazityskland och Hitler. Men förutom det så hade de inte mycket gemensamt. Tvärtom, de hatade varandra. Och det här är viktigt
Speaker A
att förstå för att fatta vad som händer under kalla kriget. De två supermakterna var totalt olika i hur de styrdes och vad de ville med världen. Sovjetunionen var en kommunistisk militärdiktatur där staten ägde alla företag och där politikerna ville kontrollera allt, även
Speaker A
folks åsikter. Och Sovjets mål var att hela världen skulle bli kommunistisk. USA däremot var en demokrati med yttrandefrihet och kapitalism.
Speaker A
Alltså stor ekonomisk frihet för den som hade ett företag. Och USA ville att den friheten skulle gälla i hela världen. Så båda supermakterna såg den andra som ett hot mot sina mål som upplagt för konflikt. Alltså den här konflikten
Speaker A
påverkar massor av länder. Extra tydligt blir det i Europa. Kolla här. Här är Sovjetunionen och efter kriget så var det många länder som kontrollerades av Sovjet. För att skydda sig emot kommunismen så bildar de här försvarsalliansen NATO tillsammans med
Speaker A
USA. Och då svarar Sovjet med att bilda Warszawapakten. Och det här blir två block, två pakter. Så Europa delas mellan demokrati och diktatur. Och kolla Tyskland, det ligger ju här. Mitt på gränsen så det också i två olika länder,
Speaker A
Östtyskland och Västtyskland. Och en av de stora konflikterna under kalla kriget gällde just Tyskland. Och nu kommer vi till den där muren. Ett problem var ju huvudstaden Berlin. Alltså här det ligger ju mitt i det nya landet Östtyskland. Så det delas. Man delar
Speaker A
Berlin på mitten i Östberlin och i Västberlin. Så mitt i den här kommunistiska diktaturen bodde 2 miljoner västtyskar som en demokratisk ö. Berlinmuren ledde till flera konflikter som här vid gränsstationen Checkpoint Charlie. Sovjetiska och amerikanska stridsvagnar stod öga mot
Speaker A
öga. Spänt läge. Om någon skulle skjuta, även om det var misstag, så skulle det starta en världskonflikt mellan två kärnvapenmakter. Och den här spänningen mellan supermakterna orsakade massor med konflikter runt om i världen. För även om det inte var öppet krig med den USA
Speaker A
och Sovjetunionen så var de inblandade i flera krig. De mest kända är Koreakriget och Vietnamkriget.
Speaker A
USA gav stöd åt den ena sidan och Sovjet åt den andra. Och sen var det en hel del nära krigskrisser om man får kalla det så. Den tydligaste är Kubakrisen. Kuba är en ö som ligger väldigt nära USA.
Speaker A
På Kuba hade en gerilla gjort revolution och kastat ut landets diktator. Och den nya regeringen tog alla amerikanska företag på Kuba och bestämde att de skulle tillhöra staten. USA blev såklart vansinniga och blockerade all handel med Kuba. Jobbigt läge för en liten ö. Då
Speaker A
bestämde sig den kubanska regeringen för att bli kommunister och gissa vad de då kunde hitta nya kompisar att sälja saker till. Japp.
Speaker A
Sovjetunionen. Och inte bara det. Kuba fick också ett militärt stöd såklart. Jag menar du kan ju tänka dig reaktionen i Moskva när de ringer från Kuba och bara hej vi är en liten ö som ligger några mil från USA och vi vill vara
Speaker A
kommunister. Kan ni hjälpa till på något sätt? De bara kaching. Och just det här det var ett vanligt mönster under kalla kriget. Fick ett land inte stöd från den ena supermakten så sökte de gärna stöd från den andra. Och både USA, Sovjetunionen
Speaker A
gav ju gärna det här stödet. Så det var många krig som finansierades direkt av USA och Sovjet. Alltså jättemånga. Vi historiker brukar kalla det för krig via ombud eller proxykrig.
Speaker A
Alltså krig som stöddes av supermakterna. Vad var det då för stöd Kuba fick från Sovjet då? Jag en dag såg den amerikanska militären det här. Det här är ett flygfoto över Kuba.
Speaker A
Och det här det är avfyrningsrampor för kärnvapen. Sovjetiska kärnvapen. Och det är det här som utlöser Kubakrisen. USA skickade ut militärfartyg som la sig runt Kuba och skulle se till att inga sovjetiska fartyg kunde ta sig igenom.
Speaker A
Sovjetunionen skickar då dit både fartyg och ubåt med kärnvapen redo att avfyras. Länge sa man att världen aldrig har varit så här nära kärnvapenkrig. Hur slutar Kubakrisen då? Ja, Sovjet plockar bort sina kärnvapenrampor mot att USA plockar bort Kina från bland annat
Speaker A
Turkiet som ligger väldigt nära Sovjet. Men det viktigaste resultatet var det här. [Musik] Het linjen. En direktlinje så att USA:s president och Sovjets ledare kunde prata direkt med varandra. Relationer är viktigt som du vet. Efter Kubakrisen blev det också lite lugnare, mindre
Speaker A
spänt, en avspänning och det höll i sig i resten av 60-talet och 70-talet. Skönt för världen. Men kalla kriget var inte bara en kamp om land och länder. Det var en kamp om att vara bäst på allt. Idrott
Speaker A
till exempel som hockey. Att vinna medaljer visade att landet var starkt och kunde bygga starka människor. Och en medalj som båda supermakterna ville vinna, det var den här. Att kunna skicka en raket till månen sågs länge som omöjligt. Det som lyckades först skulle
Speaker A
ju framstå som magiskt överlägsen. Det blev en rymdkapplöpning. Och först med en människa i rymden, det blev Sovjetunionen. Men först med en människa på månen blev USA. Vilken revansch. Som man tävlade i allt. Rymdresor, krig och sport och barnprogram och konst. You
Speaker A
name it. Propaganda helt enkelt. Det handlade om att visa vilket samhällssystem som kunde skapa bäst människor. Ja, lyckligast och friast människor. Kalla kriget var alltså också ett krig om tankar och idéer. Sånt här la de otroligt mycket pengar på. Men
Speaker A
mest pengar lades på vapen. Och efter den där avspänningen under 60- och 70-talet så blev det värre igen under 1980-talet. Vi historiker kallar den fasen för det nya kalla kriget. Och det här leder också till ännu fler vapen i
Speaker A
världen. En kapprustning, en tävling om vem som kunde ha flest och bäst kärnvapen. Men vapen kostar sjukt mycket pengar och det här blir till slut för dyrt för Sovjetunionen. De blev allt fattigare. Deras ekonomiska system med planekonomi var värdelöst i jämförelse
Speaker A
med USA:s marknadsekonomi. Dessutom krävdes mycket resurser för att kontrollera alla invånarna. Och det här knäcker den sovjetiska ekonomin. Men det viktigaste av allt, folk i öst ville ha frihet. De ville ut och då händer något.
Speaker A
Gorbatchov börjar plötsligt prata om förändring och öppenhet, perestroika, glasnots. Och det var ett budskap som folk hade väntat på. Det blir demonstrationer som växer. Sånt hade varit förbjudet tidigare. Plötsligt är det så många som protesterar att det går
Speaker A
inte att stoppa. Tydligast blir det i Östtyskland. Ja, du ser ju. Den 9 november 1989 så öppnas Berlinmuren. Folk kunde nu passera fritt in eller ut i DDR. Och efter det så fanns det ingen återvändo. Muren faller på riktigt hacka sönder. Där kollapsar
Speaker A
järnredri och snart också Sovjetunionen. Ja, nyårsafton 1991 så upplöste Sovjetunionen och blev flera olika länder. Bland annat dagens Ryssland.
Speaker A
Delar av Berlinmuren såldes som suvenirar. Den hade förlorat sin makt. Men nu måste vi backa lite. Kommer du ihåg att jag sa att världen aldrig varit så nära ett kärnvapenkrig som under Kubakrisen? Det trodde vi länge.
Speaker A
Men var det verkligen så? Mycket av det som hände under Karakriget har varit hemligt. Men idag vet vi mer. Under 1980-talet så var det flera gånger riktigt riktigt nära att kärnevapen kom till användning. Du ska få hänga med
Speaker A
till ett av de tillfällena. September 1983. Det är mitt i natten. I en bunker utanför Moskva i Sovjetunionen sitter Stanislav Petrov. Han är militär och övervakar de satelliter som ska varna om USA skickar iväg kärnvapen. Och i början
Speaker A
på 80-talet så är alltså läget väldigt spänt i världen. Det nya kalriget du vet. Och överallt står kärnvapen redo att avfyras. Stanislav, han har precis hällt upp kaffe ur sin termos när skärmen börjar blinka. Datorn varnar för att kärnvapen har avfyrats från en
Speaker A
amerikansk kärnvapenbas och de är på väg mot Sovjet. Enligt de order han har fått så skulle han nu förbereda ett motanfall, alltså skicka kärnvapenmissiler mot USA i mängder.
Speaker A
Total utplåning. Men det gör han inte. Han har en känsla av att något inte stämmer. USA borde skicka minst 50 missiler. Datorn visar bara fem. Varför skickar bara fem? Så vad gör han? Han startar om systemet. Han gör en kontroll
Speaker A
allt delete. Ganska iskallt. När systemet går igång igen så visar det fortfarande att kärnvapen är på väg.
Speaker A
Men det är fortfarande något som känns fel. Vad gör han då? Han väntar i 20 minuter. Han har efteråt beskrivit känslan som att han satt i en het stekpanna. Inte så konstigt kanske. Och han hade rätt. Det var ett falskt larm
Speaker A
och det var inga missiler. Det var några mån på himlen som systemet hade tolkat som missiler. Stanislavs beslut räddade sannolikt världen. Tur för oss. Det hade varit sjukt snoopet om världen gått under 1983 för att en sovjetisk dator
Speaker A
trodde att ett mån var kärnvapen. Den här händelsen var länge hemlig. Det var först 1998 som den blev känd. Och frågar du mig så var det här minst lika nära ett kärnvapenkrig som Kubakrisen. Kanske närmare. Det här är dessutom ett tydligt
Speaker A
exempel på att historia, alltså historieskrivningen, ofta måste skrivas om. Som du någon gång sitter och har möjlighet att skicka iväg ett kärnvapen, tänk då på Stanislav och att ibland kan det modigaste vara att inte göra någonting och istället bara ta en kopp
Speaker A
kaffe och starta om din dator. Tänk på det du. [Musik]
Topics:kalla krigetBerlinmurenUSASovjetunionenkubakrisenproxykrigrymdkapplöpningNATOWarszawapaktenkärnvapen
