Speaker A
Vill du hjälpa till och måla sista skylten?
Full Transcript — Download SRT & Markdown
Speaker B
Det var något viktigt jag skulle göra.
Speaker A
Det är till demonstrationen.
Speaker B
Vad är det här för något?
Speaker A
En bok, men den är inte klar än.
Speaker A
Min gammelfarmor började skriva den.
Speaker B
Internationella kvinnodagen.
Speaker B
Vad ball hon var!
Speaker B
Lyssna.
Speaker B
Året är 1909.
Speaker A
Äntligen är jag i USA.
Speaker A
Här pågår en bred folkrörelse för kvinnors rättigheter, arbetares rättigheter och social rättvisa.
Speaker A
I det socialistiska partiet föreslår kvinnorna en nationell dag för protest, den sista februari, för att stödja kvinnlig rösträtt.
Speaker B
Fick inte kvinnorna rösta?
Speaker A
Nej, inte då.
Speaker B
Meh.
Speaker A
Men läs vidare.
Speaker B
Ett år senare, på kvinnokongressen i Danmark 1910.
Speaker B
Inom den andra internationalen.
Speaker B
Den internationella socialistiska organisationen föreslår den tyska kvinnorättskämpen Clara Zetkin.
Speaker A
På samma sätt som den första maj, föreslår jag att den internationella kvinnodagen skall firas.
Speaker A
I Ryssland firas den första kvinnodagen som en del av en protest mot ett hotande krig.
Speaker B
Kriget.
Speaker A
Det första världskriget utbryter ändå.
Speaker A
Fyra år senare finns ingen mat och det ryska folket svälter.
Speaker A
Nu strejkar kvinnorna här mot första världskrigets hemskheter.
Speaker A
Den ryske härskaren, tsaren, skickar soldater för att stoppa upproret.
Speaker A
Men soldaterna vänder sig mot honom.
Speaker A
Det här är en del av början på en revolution som senare leder till att tsaren störtas.
Speaker B
Den ryska revolutionen.
Speaker B
Men alltså, hur gammal blev din gammelmormor?
Speaker A
Nej, farmor tog över och fortsatte skriva.
Speaker B
Efter revolutionen tillsätts en regering som bland annat ger kvinnor rösträtt.
Speaker B
Mm, då började ju hända någonting i alla fall.
Speaker A
Ja, och kolla vad som hände efter andra världskriget.
Speaker B
Förenta nationerna.
Speaker B
FN bildas 1945 som en organisation för internationell fred och säkerhet.
Speaker A
Och 1975 firar FN det internationella kvinnoåret.
Speaker A
Då anordnas också den första världskonferensen om kvinnors situation i Mexico.
Speaker A
133 länder närvarar och 113 av dem representeras av kvinnor.
Speaker A
Två år senare antar FN ett beslut, en resolution att medlemsstaterna särskilt ska uppmärksamma en dag för kvinnors rättigheter och internationell fred.
Speaker A
Från 70-talets slut är kvinnodagen inte längre kopplad till någon specifik politisk ideologi.
Speaker A
Utan som en allmän dag för frågor som rör kvinnors lika rättigheter.
Speaker A
1980 utnämner FN den 8 mars till en internationell kvinnodag.
Speaker A
I en hel del länder är den internationella kvinnodagen en helgdag.
Speaker B
Här slutar det.
Speaker B
Det står inget mer.
Speaker B
Det är tomt.
Speaker A
Hon slutade skriva strax efter det där.
Speaker B
Men var det ingen som tog över skrivandet?
Speaker A
Jo, jag skriver.
Speaker A
Nej, det räcker inte med att bara fira för att uppnå jämställdhet.
Speaker A
Man måste göra något för att förändra.
Speaker B
Vad görs då?
Speaker A
En hel del faktiskt.
Speaker A
2015 höll FN ett toppmöte.
Speaker A
Världens stats- och regeringschefer antog Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Speaker A
Den innehåller 17 globala mål som ska nås fram till år 2030.
Speaker A
Ett av dem, nummer fem, lyder:
Speaker A
Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.
Speaker A
Det är de enskilda medlemsstaterna som har det yttersta ansvaret gentemot sina medborgare att genomföra Agenda 2030.
Speaker A
Och staten, det är jag.
Speaker B
Och det är jag.
Speaker A
Det är vi, alla.
Speaker A
Samhället är långt ifrån jämställt.
Speaker A
Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor och möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling.
