Speaker A
Hej och välkomna till den här genomgången. På den förra lektionen så introducerade jag en verktygslåda för er, en verktygslåda med en massa olika litteraturvetenskapliga begrepp som ni kan använda när ni ska göra er litterära analys.
Genomgång av litteraturvetenskapliga begrepp med fokus på analys av form: berättarperspektiv, komposition och språkliga grepp.
Key Takeaways
- Analys av form fokuserar på berättarperspektiv, komposition och språkliga grepp.
- Berättarperspektiv kan variera inom samma berättelse och påverkar hur läsaren uppfattar texten.
- Tredjepersonsperspektiv kan vara allvetande, begränsat allvetande eller objektivt beroende på berättarens kunskap.
- Berättelsens komposition är avgörande för hur handlingen presenteras och kan vara kronologisk eller bruten.
- Språkliga grepp och stil är viktiga för att förstå textens form och uttryck.
Summary
- Introduktion till analys av form i litteraturvetenskap, som komplement till analys av innehåll.
- Berättarperspektiv: skillnader mellan jagform, tredjepersonsperspektiv, vi-perspektiv och du-perspektiv.
- Förklaring av förstahandsperspektiv där berättaren är en karaktär i berättelsen, inte nödvändigtvis huvudpersonen.
- Tredjepersonsperspektiv delas in i allvetande berättare, begränsad allvetande berättare och objektiv berättare.
- Allvetande berättare vet allt om karaktärerna och kan kommentera händelser direkt till läsaren.
- Begränsad allvetande berättare har insikt i några karaktärers tankar men inte alla, vanligt i deckare.
- Objektiv berättare återger endast yttre händelser utan tillgång till karaktärers inre liv, exempelvis isländska sagor.
- Berättelsens komposition handlar om hur berättelsen är uppbyggd, inklusive kronologi och struktur.
- Skillnad mellan kronologisk och bruten kronologi med exempel på tillbakablickar i berättelser.
- Diskussion om konflikt, huvud- och bihandlingar samt klimax och upplösning i berättelsens struktur.
Full Transcript — Download SRT & Markdown
Speaker A
Jag pratade ganska mycket om analys av innehåll, för dels så kan man analysera innehållet, men man kan också analysera formen och när man pratar om analys av innehållet så pratar man mycket om genre, man pratar om handling, vilka karaktärer som finns i den här berättelsen och vilka miljöer som den utspelar sig i.
Speaker A
Men det finns också att man kan analysera formen när man tittar på litteraturvetenskapliga begreppen.
Speaker A
Och när man analyserar form så är det mer hur en text är uppbyggd och här tittar man mer på perspektiv som berättarperspektivet, vem är det som berättar?
Speaker A
Hur är berättelsen uppbyggd, alltså själva kompositionen av den här berättelsen.
Speaker A
Finns också någonting som kallas för språkliga grepp som man tittar på och det handlar om alltså berättelsens språk och stil.
Speaker A
På den förra lektionen som sagt gick jag igenom innehåll och idag så tänkte jag att den här genomgången skulle handla om analys av form.
Speaker A
Så, analys av form om vi tittar på berättarperspektiv, komposition och språk och stil eller språkliga grepp.
Speaker A
Om vi börjar titta på berättarperspektivet så är det alltså ur vilket perspektiv händelserna skildras, vem är det som är berättaren?
Speaker A
Och då finns det lite olika perspektiv att lägga.
Speaker A
De här som jag har skrivit lite mer om här, jagform och tredjepersonsperspektiv.
Speaker A
Det är de vanligaste berättarperspektiven.
Speaker A
Det finns också vi-perspektiv och du-perspektiv.
Speaker A
Men de är ganska ovanliga båda de.
Speaker A
Så att jag tänkte att jag främst förhåller mig vid jagform, alltså förstahandsperspektiv.
Speaker A
Eller den andra varianten som är tredjepersonsperspektiv.
Speaker A
Om vi börjar med förstahandsperspektivet så är det oftast någon då av karaktärerna som har ordet och skildrar händelserna utifrån hans perspektiv.
Speaker A
Det måste inte vara huvudpersonen som är berättaren.
Speaker A
Det kan också det kan vara en biperson.
Speaker A
Det måste inte heller vara en enda karaktär.
Speaker A
Är det så att man läser en berättelse som består av parallella handlingar.
Speaker A
Alltså att man får följa två personer.
Speaker A
Då kan det ju faktiskt det kan ju vara ändå jagform fast det är ur båda perspektiven.
Speaker A
Och för att snurra till det lite extra så kan det ju faktiskt vara så att om du har en parallell handling, alltså du följer exempelvis en tjej och en kille.
Speaker A
Då kan det ju vara att i när det är tjejens kapitel så är det jagform, alltså jag det här hände, jag gjorde så och så vidare.
Speaker A
Men när det är kanske då killens kapitel, då kanske det är tredjepersonsperspektiv.
Speaker A
Så att han gjorde så och han gjorde så.
Speaker A
Det här hände han, hon eller ja, och så vidare.
Speaker A
Så att det kan faktiskt till och med vara olika perspektiv i samma berättelse.
Speaker A
När du har en jagform så kan man oftast ganska lätt få känslan av att det kan vara en liten fiktiv självbiografi.
Speaker A
Om man säger som en dagboksroman är ju kanske oftast känslan av att det är en slags ja, självbiografi som är fiktiv i och med att det oftast är en jagberättare där i.
Speaker A
Det andra vanliga perspektivet är ju då tredjepersonsperspektiv.
Speaker A
Och det är ju då skrivet i tredje person.
Speaker A
Alltså han eller hon.
Speaker A
Och det är ingen av berättarna som är.
Speaker A
Eller ingen av karaktärerna som är berättaren.
Speaker A
Utan berättaren är oftast någon annan.
Speaker A
Och där finns det tre olika berättartyper.
Speaker A
Antingen så är den allvetande berättare.
Speaker A
Eller så kan det vara en begränsad allvetande berättare.
Speaker A
Eller så kan det vara en objektiv berättare.
Speaker A
En allvetande berättare, den vet allting om karaktärerna.
Speaker A
Den vet vad de tänker.
Speaker A
Den vet hur de mår.
Speaker A
Vad som hänt tidigare i deras liv.
Speaker A
Det är liksom en som har koll på precis allting.
Speaker A
Och den kan också vända sig till läsaren och kommentera händelseförloppet eller ge en ledtråd om vad som kommer kunna ske.
Speaker A
I vissa böcker kan man faktiskt till och med se att berättaren kanske vänder sig direkt till läsaren.
Speaker A
Du som läsare av den här boken.
Speaker A
Exempelvis.
Speaker A
Det är inte jättevanligt, men det kanske är ibland.
Speaker A
Sen finns det en begränsad allvetande berättare.
Speaker A
Och det är en berättare som har tillgång till någon eller några av karaktärernas tankar och känsloliv.
Speaker A
Alltså handlingen skildras ur deras perspektiv.
Speaker A
Men de har inte berättaren har inte tillgång till alla karaktärers känsloliv.
Speaker A
Eller vad som händer.
Speaker A
Det kan det ju exempelvis vara i en deckare.
Speaker A
Kan det vara så, då har du kanske oftast en begränsad allvetande berättare.
Speaker A
I och med att där har du kanske tillgång till.
Speaker A
De som är då poliser.
Speaker A
Deras känslor och vad som har hänt och så vidare har har man koll på.
Speaker A
Men att förövarens bild och kanske mående och tankar.
Speaker A
Är kanske inte någonting som man får reda på.
Speaker A
Utan det får man veta genom polisens arbete.
Speaker A
Men så att en allvetande berättare, då har då då vet berättaren allting om alla.
Speaker A
Men en begränsad allvetande berättare, då har man kanske full koll på några av karaktärerna, men inte på allihopa.
Speaker A
Sen finns det också någonting som kallas för en objektiv berättare.
Speaker A
Och det är oftast flugan på väggen kan man säga.
Speaker A
Den återger det som sker, men den har inte tillgång till personernas inre världar.
Speaker A
Utan den här berättaren sitter liksom på väggen.
Speaker A
Och registrerar allting som händer i ett rum.
Speaker A
Och berättar det här.
Speaker A
Men den berättar egentligen inte riktigt någonting mer, utan bara det som syns.
Speaker A
Så man kan säga att berättaren registrerar händelseförloppet som genom en filmkamera.
Speaker A
Kanske inte är jätte jättevanligt för det är oftast kanske en ganska platt berättelse.
Speaker A
Men det händer faktiskt då och då.
Speaker A
Ett exempel är oftast isländska sagor.
Speaker A
I svenska två så fick ni förmodligen läsa om Torleif Jarlskald.
Speaker A
Den här personen som bodde på Island och sen som åkte både till Norge och till Danmark.
Speaker A
Där har vi en typisk objektiv berättare.
Speaker A
Man får liksom inte reda på någonting av vad som hur den här Torleif egentligen mår.
Speaker A
Eller hur någon reagerar.
Speaker A
Utan man man berättaren liksom registrerar egentligen bara vad som händer.
Speaker A
Man registrerar händelseförloppet.
Speaker A
Mm.
Speaker A
Sen har vi som sagt vi-perspektiv och du-perspektiv.
Speaker A
Men de är väldigt ovanliga.
Speaker A
Speciellt du-perspektiv.
Speaker A
Har nog aldrig nästan läst en bok i då du-perspektiv.
Speaker A
Vi-perspektiv då kan det vara ett litet kollektiv kan man säga.
Speaker A
Att vi upplevde det här och vi kände det här och så vidare.
Speaker A
Om vi vandrar vidare och så tittar vi lite mer på berättelsens komposition eller berättelsens uppbyggnad.
Speaker A
Hur är den uppbyggd?
Speaker A
Och då är det alltså inte riktigt vad den handlar om.
Speaker A
Utan hur den är skriven, hur är den uppbyggd?
Speaker A
Det här pratade jag lite om förra veckan eller veckan innan på lovet.
Speaker A
Ehm.
Speaker A
Men jag tänkte att vi tar en liten repris om det här.
Speaker A
Men berättelsens komposition.
Speaker A
Det handlar alltså om i vilken ordning berättelsens olika händelser återges.
Speaker A
Sker den i kronologisk ordning eller är det en bruten kronologi?
Speaker A
Får man liksom gå från punkt A till punkt Ö?
Speaker A
Eller börjar du på kanske lite längre bort och sen så går man tillbaka?
Speaker A
Det sker tillbakablickar så att säga.
Speaker A
Och då är det en bruten kronologi.
Speaker A
Exempelvis kan tänka att några av er kanske har sett The Notebook.
Speaker A
Eller dagboken.
Speaker A
Jag sökte dig och fann mitt hjärta.
Speaker A
Där har vi ett exempel på en bruten kronologi.
Speaker A
En rambok med olika tillbakablickar.
Speaker A
Ehm.
Speaker A
Berättelsens komposition handlar också liksom om.
Speaker A
Själva uppbyggnaden av den här berättelsen.
Speaker A
Hur inleds den?
Speaker A
Vad är det som driver handlingen framåt?
Speaker A
Alltså den här konflikten oftast som det handlar om.
Speaker A
Hur struktureras händelseförloppet?
Speaker A
Sen kanske det oftast finns en huvudhandling, alltså en huvud ett huvudproblem.
Speaker A
Och sen så finns det oftast eventuella biproblem eller bihandlingar.
Speaker A
Hur ser förhållandet mellan dem ut och hur slutar det alltsammans?
Speaker A
Oftast så har du ju då det här klimaxet där kanske huvudhandlingen får en slags upplösning.
Speaker A
Och sen så efter det så har vi då fått en lösning på det här problemet.
Speaker A
Om vi har en krigsfilm så har vi haft de här då.
Speaker A
Protagonisten och antagonisten som har då kommit ihop.
Speaker A
Och det sker någon oftast någon slags handgripligen upplösning mellan dem.
Speaker A
Och sen så får det då sin lösning.
Speaker A
Antingen så oftast så är det ju då protagonisten som vinner.
Speaker A
Och den onde förgörs.
Speaker A
Sen får vi någon slags efterspel, en liten avtoning.
Speaker A
Som det pratas om här som när vi närmar oss slutet på på berättelsen.
Speaker A
Och där kanske vi har då eventuella bihandlingar eller biproblem som löses upp.
Speaker A
Jag har också tagit in ett ord som heter in medias res.
Speaker A
Som kan vara lite bra att känna till.
Speaker A
Det är ett ganska typiskt stilmedel som används ganska ofta idag.
Speaker A
Och in medias res betyder att man kastas direkt in i handlingen.
Speaker A
Du kan komma in mitt i en krigsscen eller i en utpressningsscen om du har en actionfilm exempelvis.
Speaker A
Och du förstår egentligen ingenting alls vad som händer.
Speaker A
Ehm och sen så då ska man liksom se okej, hur hamnade vi hur hamnade vi här?
Speaker A
Ehm.
Speaker A
Så man blir lite förvirrad kanske oftast i början när det har en in medias res.
Speaker A
Men sen så blir det att spänningen blir ju ganska ordentlig direkt från början.
Speaker A
Avslutningsvis så tänkte jag också att vi ska prata lite om de språkliga greppen.
Speaker A
Eller språk och stil som det också kallas för.
Speaker A
Och det handlar ju också om hur författaren använder språket.
Speaker A
Hur genom språket så bygger den här författaren upp sina världar.
Speaker A
Och presenterar miljöer och karaktärer.
Speaker A
Och när man då tittar på språk och stil så kan man ju liksom se hur språket och innehållet samspelar.
Speaker A
Och vilken effekt det skapar.
Speaker A
Ehm.
Speaker A
Titta mycket på vad är det för ord som används?
Speaker A
Är det mycket dialoger?
Speaker A
Eller är det väldigt mycket beskrivningar?
Speaker A
Det kan vara så att det är mycket bildspråk.
Speaker A
Ehm.
Speaker A
Och vad kan det ha liksom för funktion?
Speaker A
Är det symbolik?
Speaker A
Eller vad är det jämförande?
Speaker A
Ehm olika stilistiska figurer som då kan användas.
Speaker A
Men det kan också ha rent språkligt med hur meningarna är uppbyggda.
Speaker A
Vad är det för tempo?
Speaker A
Vad är det för ordval?
Speaker A
Är det enkla ordval?
Speaker A
Är det väldigt avancerade ordval?
Speaker A
Är det ålderdomliga?
Speaker A
Är det en väldigt talspråklig, modern och så vidare?
Speaker A
Och är det så att du håller på och tittar lite på det här.
Speaker A
Så motivera dina åsikter med stöd i texten.
Speaker A
Olika saker som man kan titta på när man.
Speaker A
Tittar på språk och stil.
Speaker A
Det är dels så är det meningsuppbyggnad.
Speaker A
Det är detaljrikedom.
Speaker A
Det är dialog och det är anföringsverb.
Speaker A
Meningsuppbyggnad är ju alltså då längden på meningarna.
Speaker A
Och vad det skapar för effekt.
Speaker A
Väldigt långa meningar ökar tempot ganska mycket.
Speaker A
Det går ganska fort att läsa.
Speaker A
Medans korta meningar bromsar läsningen ganska ordentligt.
Speaker A
Oftast så brukar man ha en ganska stor variation av det här.
Speaker A
För att då skapa en slags effekt.
Speaker A
Men det kan också vara så att.
Speaker A
Författaren medvetet tar ganska korta meningar bitvis.
Speaker A
För att just skapa en effekt.
Speaker A
Och vad blir den här effekten av det?
Speaker A
Det kan vara rätt intressant att analysera.
Speaker A
Detaljrikedomen, hur utförlig och detaljerad är beskrivningen av karaktärerna.
Speaker A
Miljön och tiden.
Speaker A
Kan ibland vara väldigt avancerat.
Speaker A
Och ibland kan det vara ganska kortfattat och korthugget.
Speaker A
Man får egentligen inte veta så där jättemycket.
Speaker A
I stora verk som Sagan om ringen.
Speaker A
Då har vi ganska utförlig och väldigt detaljerad beskrivning här.
Speaker A
Målar ju tolken upp en liksom hel värld.
Speaker A
Medans i andra böcker så kanske det är ganska kortfattat beskrivet.
Speaker A
Hur ser dialogerna ut?
Speaker A
Och vad kan det skapa för effekter?
Speaker A
Om du använder så kallade direkt anföring.
Speaker A
Så är det lite mer att god morgon säger han när han kommer in i köket.
Speaker A
Eller när du har en indirekt anföring.
Speaker A
Så blir det mer att han kommer in i rummet och säger god morgon.
Speaker A
Alltså när vi har en direkt anföring.
Speaker A
Så kommer man kommer man direkt till tals.
Speaker A
Du ser direkt det som sägs.
Speaker A
Eh och blir den indirekt anföring.
Speaker A
Så blir det mer att man jobbar runt det.
Speaker A
Han säger det här.
Speaker A
Och vad är det för anföringsverb?
Speaker A
Det kan också skapa ganska stor effekt.
Speaker A
Och vad är då anföringsverb?
Speaker A
Jo, det är ord som säger, viskar, utbrister, skriker.
Speaker A
Och det här framhäver oftast ganska mycket nyanser.
Speaker A
Och skapar en viss stämning i dialogen.
Speaker A
Men också i själva berättelsen.
Speaker A
Eh och vissa böcker kräver kanske vissa anföringsverb.
Speaker A
Eh och vad skapar det då för effekt?
Speaker A
Kan vara intressant att titta på.
Speaker A
Så, för att sammanfatta det här så har vi då när vi analyserar formen.
Speaker A
Ehm.
Speaker A
Så har vi då berättarperspektiv.
Speaker A
Vem berättar?
Speaker A
Berättelsens komposition.
Speaker A
Rak eller bruten kronologi, parallella handlingar.
Speaker A
Hur är den uppbyggd?
Speaker A
Den här klassiska berättarkurvan.
Speaker A
Ehm.
Speaker A
Och sen då språk och stil eller språkliga grepp.
Speaker A
Bildspråk, tempo, talspråk, dialoger och meningslängd bland annat.
Speaker A
Och vad är det som händer nu då?
Speaker A
Jo, nu är det då tanken att ni ska se den här genomgången som din verktygslåda.
Speaker A
Använda några av dessa begrepp i din analys.
Speaker A
Arbeta textnära, citat från texterna som du läser.
Speaker A
Del två och tre i textanalys.
Speaker A
Tolkning, tolka materialet.
Speaker A
Varför?
Speaker A
Perspektiv, sätta texten i ett sammanhang.
Speaker A
Jämföra med andra texter.
Speaker A
Texters samspel.
Speaker A
En genre kan ju vara till exempel att man kollar på.
Speaker A
Deckarromaner eller äventyrsromaner.
Speaker A
Eller.
Speaker A
Ja.
Speaker A
Actionromaner exempelvis.
Speaker A
Kanske är ganska ovanligt.
Speaker A
Men eh thrillers bland annat.
Speaker A
Ehm.
Speaker A
Det som är viktigt när ni gör den här texten.
Speaker A
Det är att ni arbetar textnära.
Speaker A
Använd citat från texterna så att för att liksom visa mig belägg.
Speaker A
För det är viktigt att ni gör det och det är det som uppgiften kräver.
Speaker A
Och kunskapskravet.
Speaker A
Men ni ska inte bara beskriva vad det är som händer.
Speaker A
Och bara arbeta med de här.
Speaker A
Litteraturvetenskapliga begreppen.
Speaker A
Utan ni ska även tolka materialet.
Speaker A
Varför gör författaren så som den gör?
Speaker A
Vad får det för effekt och vad kan man dra för slutsatser?
Speaker A
Och sen ska ni också sätta det här i ett perspektiv.
Speaker A
Det vill säga att ni ska sätta det i ett sammanhang.
Speaker A
Ett tips är att jämföra två stycken böcker med varandra.
Speaker A
För då är det lättare att sätta perspektiv.
Speaker A
Genom att du jämför olika texter.
Speaker A
Olika tider.
Speaker A
Säg att du tittar på en.
Speaker A
Olika kärleksromaner eller krigsromaner.
Speaker A
Hur.
Speaker A
Har det förändrats över tid?
Speaker A
Ehm hur syns det?
Speaker A
Hur syns tidens spår i den här texten?
Speaker A
Och då som sagt gärna jämföra med andra texter.
Speaker A
Handlar om texternas samspel ganska mycket.
Speaker A
Yes, hör ni.
Speaker A
Det var vad jag tänkte gå igenom idag.
Speaker A
Eh, kämpa på nu med er litteraturanalys.
Speaker A
Det finns ett bra ett exempel på en litterär analys i studieguiden i Novo.
Speaker A
Som ni kan gå in och titta på.
Speaker A
Eh för att få lite tips på hur en litterär analys kan se ut.
Speaker A
Har ni frågor eller funderingar så är det bara att höra av er.
Topics:litteraturvetenskapberättarperspektivformanalyskompositionspråkliga greppjagformtredjepersonsperspektivallvetande berättareobjektiv berättarebruten kronologi
