**Stammen och transporten i den — Transcript & Summary | SozAI** Source: https://sozai.app/transcript/stammen-transporten/ En genomgång av stammen och transporten i växter, med fokus på xylem och floem och deras funktioner i vatten- och sockerrörelse. ## Key Takeaways - Xylem och floem är avgörande för växtens transport av vatten och näringsämnen. - Xylemet transporterar vatten uppåt medan floemet kan transportera socker både uppåt och nedåt. - Transporten i floemet regleras av sockerkoncentration och vattenpotential. - Årstidsvariationer påverkar transportens riktning och intensitet i floemet. - Följeceller spelar en viktig roll i underhållet och funktionen av floemet. ## What the video covers - Stammen innehåller två transportsystem: xylem (veddel) och floem (sildel). - Xylemet transporterar vatten och närsalter enkelriktat från rot till blad. - Floemet transporterar socker och organiska ämnen dubbelriktat i växten. - Xylemet består av trakeider och kärlelement som bildar långa rör för vattenflöde. - Floemet består av silrörsceller och följeceller som samarbetar för sockerrörelse. - Transporten i xylemet drivs av rottryck och transpiration från bladen. - Sockerkoncentration och vattenpotential styr transporten i floemet. - Transportens riktning i floemet varierar med årstiden för att stödja växtens behov. - Under våren transporteras stärkelse från roten som glukos till nya skott och blad. - På vintern sker nästan ingen transport på grund av kalla temperaturer. ## Chapters 1. 00:00 Introduktion och översikt över rotens och stammens funktion 2. 00:18 Nerladdningsbar pdf och översikt av kärlbuntar i stammen 3. 00:41 Detaljerad genomgång av xylemets struktur och funktion 4. 01:44 Floemets struktur och skillnader mot xylemet 5. 02:38 Trakeider och kärlelement i xylemet 6. 03:45 Floemets silrörsceller och följeceller 7. 05:03 Transportmekanismer i xylem och floem 8. 06:18 Årstidsvariationer i transport och växtens behov Answers ## Questions about this video Vad är skillnaden mellan xylem och floem? Xylemet transporterar vatten och närsalter enkelriktat från roten till bladen, medan floemet transporterar socker och organiska ämnen dubbelriktat både uppåt och nedåt i växten. Hur transporteras vatten i xylemet? Vatten transporteras uppåt i xylemet tack vare rottryck och avdunstning (transpiration) från bladen, och flödet kan nå hastigheter upp till 45 meter per timme. Hur påverkar årstiderna transporten i floemet? På våren transporteras stärkelse från roten som glukos till nya skott och blad, på sommaren transporteras socker till växande skott och frukter, och på hösten transporteras socker ner till rotsystemet. På vintern sker nästan ingen transport på grund av kyla. ## Full Transcript — Download SRT & Markdown 00:01 Speaker A I min förra videogenomgång tittade vi på rotens anatomi och hur den hjälper växten att ta upp vatten. 00:08 Speaker A Vattnet färdas sedan upp i och genom stammen, och det är det vi ska ta och kolla på nu. 00:13 Speaker A Innan vi går vidare ska jag bara nämna att jag har gjort en pdf-fil med lite bilder som du kan ladda ner. 00:18 Speaker A I dem kan du fylla i namnen allteftersom du följer med i den här videogenomgången. Nerladdningslänk hittar du i beskrivningen! 00:27 Speaker A I stammen – och faktiskt i hela växten – har vi två transportsystem, som jag redan har nämnt i några olika videogenomgångar. 00:34 Speaker A Den här mikroskopbilden visar ett tvärsnitt av stammen på en så kallad pipranka, som är en tvåhjärtbladig växt. 00:41 Speaker A Vi ska zooma in och titta extra noga på de här strukturerna, som nästan liknar ”gubbahuven”, som man skulle säga på skånska (eller ”gubbhuvuden” på svenska). 00:50 Speaker A I själva verket är det buntar med kärl – floem och xylem – vilket vanligtvis helt enkelt kallas för ”kärlbuntar”. 00:57 Speaker A De tunna kärlen i kärlbuntarna hör till floemet och de lite grövre kärlen här hör till xylemet. 01:04 Speaker A Xylemet heter på svenska ”veddel”, men jag trivs bättre med det vetenskapliga namnet. Det består av döda celler där cellväggen har förstärkts med ett ämne som kallas lignin. 01:15 Speaker A Xylemet transporterar vatten och närsalter, men det gör det bara på ett håll: enkelriktat, från roten via stammen och ut i bladen. 01:24 Speaker A Floemet, eller ”sildelen”, som det också kallas, består däremot huvudsakligen av levande celler. I det transporteras socker plus andra organiska föreningar, lösta i vatten. 01:34 Speaker A Till skillnad från xylemet är transporten i floemet dubbelriktad, det vill säga den kan ske både uppåt och neråt i växten. 01:43 Speaker A Nu kommer vi till den första bilden i pdf-filen som du förhoppningsvis har laddat ner och skrivit ut. 01:48 Speaker A Den föreställer ett tvärsnitt av xylemet i en växt. Vi skriver att i barrträd består xylemet endast av långsmala rör som kallas för trakeider. 01:58 Speaker A Här är två trakeider i bilden. Trakeiderna är långsmala och överlappar varandra. Där de överlappar varandra – här i bilden – finns det porer, som gör att vatten (eller egentligen cytoplasma, alltså cellvätska) kan färdas fritt mellan trakeiderna. 02:15 Speaker A I lövträd finns det både trakeider och en typ av rymligare kärl som kallas för kärlelement. 02:22 Speaker A Det som är här till höger här ska föreställa ett kärlelement. Nu tar vi och antecknar lite om trakeiderna också! Trakeider är alltså långa, spolformade celler som överlappar varandra. 02:34 Speaker A Vid överlappningarna är det porer i cellväggarna, vilket gör att trakeiderna i princip bildar ett enda långt rör. 02:42 Speaker A Nu går vi tillbaka till bilden av xylemet och fyller i att vi har cellvägg här mellan kärlelementen och trakeiderna. 02:49 Speaker A På sina ställen finns det porer mellan kärlelementen och trakeiderna också. Här i kärlelementet finns det också något som kallas för en perforerad platta. 02:58 Speaker A Den gör att det liksom blir fritt blåst mellan kärlelementen här – och även kärlelementen bildar på det här sättet långa, långa rör i växten. 03:08 Speaker A Vi antecknar att kärlelementen är kortare, tjockare och rymligare än trakeiderna. Det finns porer i cellväggen på dem, som leder in till trakeider eller andra kärlelement. 03:18 Speaker A De är avgränsade upptill och nertill av perforerade plattor, som gör att kärlelementen får en gemensam cytoplasma. 03:25 Speaker A På det här sättet hänger kärlelementen samman i ett enda långt rör från rot till topp. (I princip, i alla fall.) Så får vi ju kika lite på floemet också, alltså sildelen. Även den här bilden har du i din pdf-utskrift. 03:41 Speaker A Transporten i floemet sker i sådana här så kallade silrörsceller. De betraktas som levande, men cellkärna och organeller är tillbakabildade. 03:51 Speaker A Mellan silrörscellerna sitter det en så kallad silplatta, som gör att silrörscellerna också delar på samma cytoplasma, alltså cellvätska. Ett enda långt rör här också, alltså. 04:03 Speaker A Den största funktionella skillnaden mellan floemet och xylemet hittar vi annars här, i följecellerna. Här har jag markerat också cellkärna och vakuol, så att du ska förstå vad som visas i bilden. 04:14 Speaker A Mellan följecellerna och silrörscellerna sitter det plasmodesmer, som vätska och andra ämnen kan färdas genom. 04:22 Speaker A Följecellerna är troligen celler som sköter underhållet av floemet, men har andra funktioner också. Du ska få se, för nu har det blivit dags att rita! 04:32 Speaker A Vi tar och ritar upp några silrörsceller med följeceller och silplattor emellan på det här sättet. 04:38 Speaker A För säkerhets skull skriver jag också här borta att det handlar om floemet, och alldeles strax ska vi rita lite xylem här också till vänster. 04:47 Speaker A Så ritar jag in två celler till, en som är en sockerkälla i bladet – där sker ju fotosyntesen, och det bildas glukos – och en där sockret förbrukas, nämligen i roten där det omvandlas till stärkelse. 04:59 Speaker A Och så ritar jag in en hög orangea prickar här också som ska föreställa sockermolekyler. 05:04 Speaker A Nu ska vi se hur det går till när de transporteras ner i roten! I följecellernas membran sitter det proteiner som pumpar över sockret in i floemet. 05:14 Speaker A Nu tar vi och ritar upp det där xylemet som jag utlovade. Vi har några kärlelement här, med lite perforerade plattor också. 05:21 Speaker A Vattnet stiger hela tiden uppåt i xylemet, dels beroende på rottrycket som jag redan har pratat om, och dels beroende på avdunstningen eller transpirationen från bladen. 05:31 Speaker A Det kan gå så fort som 45 meter per timme, vilket gör att ett stort träd kan dricka några hundra liter vatten – varje timme. 05:39 Speaker A I alla fall, det gör att högt här uppe är vattenpotentialen i xylemet större än i floemet. 05:45 Speaker A Vattnet diffunderar därför över till floemet här uppe. Längre ner i floemet sjunker sockerkoncentrationen. Det beror till stor del på att sockret förbrukas, som jag sade, nere i roten. 05:57 Speaker A Där flödar sockret istället in i roten, antingen till följd av diffusion eller aktiv transport på det här sättet. 06:05 Speaker A Då händer det märkliga att vattenpotentialen blir högre i floemet istället för i xylemet, och vatten diffunderar över på det här sättet. 06:14 Speaker A Eftersom vi tömmer ut vatten här nere i floemet får detta till följd att vattenlösningen med socker här i floemet faktiskt rinner neråt – ungefär med en hastighet på ½–1½ meter per timme. 06:27 Speaker A Så med hjälp av till exempel olika sockerkoncentrationer och vattenpotentialer kan växten transportera socker till olika delar av växten. 06:36 Speaker A Vi skriver lite till det också, så att det sätter sig ordentligt. Följecellerna pumpar in socker i silrörscellerna i floemet, vilket gör att vatten diffunderar in från xylemet. 06:47 Speaker A I roten förbrukas sockret, vilket gör att vattenpotentialen i floemet stiger, och vatten istället diffunderar över till xylemet. 06:56 Speaker A Xylemet transporterar vattnet uppåt tack vare rottrycket och bladens avdunstning, och högt där uppe blir vattenpotentialen i xylemet till slut så hög att det diffunderar över till floemet igen. 07:08 Speaker A Vilket håll transporten i floemet sker på beror till stor del på årstiden. På våren är det viktigt att de nya bladen spänns ut och att växten skjuter nya skott. 07:18 Speaker A Det sker genom att stärkelse som lagrats i rotsystemet omvandlas till glukos igen och transporteras ut till skott och blad. 07:26 Speaker A Glukosen pumpas som sagt ut i bladen, och med glukosen diffunderar vatten ut i bladen, som spänns ut. 07:33 Speaker A Och energin i glukosen används också till att skjuta nya skott. På sommaren bildas det en massa socker i fotosyntesen. 07:41 Speaker A Den behöver transporteras till ytterligare skott som växten skjuter och till frukter som ska sättas. 07:47 Speaker A På sensommaren och hösten är det sedan åter dags för sockret att transporteras neråt till rotsystemet. 07:53 Speaker A Där sätts glukosenheterna samman till stärkelse, som växten behöver till nästa vår. På vintern sker det dock nästan ingen transport alls, eftersom det är för kallt. Topics: stam xylem floem växttransport trakeider kärlelement silrörsceller växtanatomi vattenpotential transpiration Plugga den här videon - [Flashcards från den här videon](https://sozai.app/sv/tools/ai-flashcard-generator/?from=transcript&id=80755) - [Quiz om den här videon](https://sozai.app/sv/tools/quiz-generator/?from=transcript&id=80755) Gratis, skapat av AI utifrån den här transkriptionen. Ingen registrering. --- This is the markdown twin of https://sozai.app/transcript/stammen-transporten/ — the same content, without the markup. Published by SozAI (https://sozai.app). Reuse and quotation are allowed with attribution and a link back. Machine-readable index: https://sozai.app/llms.txt · data API: https://sozai.app/api/